2025-12-102025/26:FöU1 · p.4FöUFörsvar

Övriga grundorganisationsfrågor

Försvarsmaktens grundorganisation - eventuella nya regementen

Vad som står på spel: Nya regementen skulle innebära en snabbare uppbyggnad av utbildningskapacitet och militär närvaro på specifika orter, med säkerhetspolitisk betydelse inte minst i Arktisregionen, men frågan rör också hur försvarets samlade struktur och resurser prioriteras och var utbildningsplatser för värnpliktiga förläggs.

Vad omröstningen gäller

Frågan gäller om riksdagen ska tillkännage för regeringen att Försvarsmakten bör inrätta två nya regementen, i Kiruna och Kvarn, eller om den nuvarande grundorganisationen, som redan är beslutad i bred samsyn mellan riksdag, regering och Försvarsmakten, ska ligga fast utan enskilda ändringar.

Ja Ja — utskottets förslag

Utskottet delar bedömningen att lokaliseringen av Försvarsmaktens logistik (FMLOG) bör ändras från Stockholms kommun till Stockholms län, men anser i övrigt att samsynen mellan riksdag, regering och Försvarsmakten om grundorganisationens utformning har ett stort värde. Utskottet ser inte skäl att ompröva enskilda delar av den redan beslutade helheten och avstyrker därför samtliga motioner om förändringar av grundorganisationen, inklusive förslaget om två nya regementen i Kiruna och Kvarn.

Nej Nej — reservationerna

Reservation 1 (S)

Reservationen (S) vill att riksdagen tillkännager för regeringen att två nya regementen bör inrättas, i Kiruna och i Kvarn. Skälet är behovet av att långsiktigt etablera utbildningsorter för soldater, göra säkerhetspolitiska markeringar i det skärpta läget i Arktisregionen och förstärka krigsorganisationens förbandsproduktion; Kvarn utanför Linköping lyfts fram som särskilt lämpligt eftersom infrastruktur som övningsfält och en anläggning för strid i bebyggelse redan finns på plats.

Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.

VSMPCLKDMSD
JaNejAvstårFrånvarande

Vad betyder rösterna här?

Ja Utskottets förslag: Riksdagen avslår samtliga motioner om andra förändringar av Försvarsmaktens grundorganisation Därmed avslår riksdagen motionerna….

Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från S.

Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.

Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade

För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.

PlanRöstSäkerhetEvidens
VJaJa 18/0/0/4följer planensäkerhet: lågberörs ej
Segen reservationNejNej 0/92/0/14följer planensäkerhet: medelberörs ej
MPJaJa 14/0/0/4följer planensäkerhet: medelberörs ej
CNejJa 19/0/0/5avviker från planensäkerhet: medelberörs ej
LNejJa 13/0/0/3avviker från planensäkerhet: medelberörs ej
KDNejJa 15/0/0/4avviker från planensäkerhet: medelberörs ej
MNejJa 59/0/0/9avviker från planensäkerhet: lågberörs ej
SDNejJa 61/0/0/11avviker från planensäkerhet: medelberörs ej

Utskottets förslag

Riksdagen avslår samtliga motioner om andra förändringar av Försvarsmaktens grundorganisation Därmed avslår riksdagen motionerna 2025/26:105 av Björn Tidland (SD), 2025/26:400 av Gudrun Brunegård (KD), 2025/26:966 av Daniel Persson (SD), 2025/26:1069 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 2, 2025/26:1367 av Johan Löfstrand m.fl. (S), 2025/26:1908 av Anna Wallentheim (S), 2025/26:3443 av Ludvig Ceimertz m.fl. (M) yrkande 4 och 2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 6 och 7.

Riksdagens beslut: Totalt cirka 225 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap. Riksdagen sade ja till regeringens förslag för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sade riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, drygt 77 miljarder kronor, går till förbandsverksamhet och beredskap. Drygt 71,1 miljarder går till anskaffning av materiel och anläggningar och drygt 39,1 miljarder går till stöd till Ukraina. Pengar fördelas på ytterligare 22 områden. Riksdagen sade också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och investeringsplaner. Dessutom bemyndigas regeringen att ingå avtal med Lettland om upplåtelse och försäljning av artillerisystemet Archer. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Motförslag

Plan mot verklig röst

Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.

VVänsterpartietJaJaföljer planenberörs ej

Planen vill se ett totalförsvar byggt på allmän värnplikt men tar samtidigt uttrycklig ställning mot militarisering och kapprustning.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen vill se ett totalförsvar byggt på allmän värnplikt men tar samtidigt uttrycklig ställning mot militarisering och kapprustning. Att inrätta två nya regementen för att öka förbandsproduktionen och göra säkerhetspolitiska markeringar är en militär upprustning som planen inte efterfrågar. Dokumenten säger inget om grundorganisationens utformning, så slutsatsen härleds ur fredslinjen.

  • fred före militariseringavgörande»Vänsterpartiet anser att Sverige ska vara en röst för fred och rättvisa, inte för ökad militarisering.« (valmanifest 2022 ↗)
  • mot kapprustning»Vi vänder oss emot militarisering och kapprustning.« (partiprogram ↗)
  • totalförsvar med värnplikt»Vi vill se ett modernt totalförsvar byggt på allmän värnplikt, med en« (partiprogram ↗)
SSocialdemokraternaNejNejföljer planenberörs ej

Planen åtar sig att omsätta försvarssatsningarna i fler värnpliktiga och förstärkt militär närvaro över hela landet, och pekar uttryckligen på att nya regementen öppnas som en del av folkförsvarets uppbyggnad.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen åtar sig att omsätta försvarssatsningarna i fler värnpliktiga och förstärkt militär närvaro över hela landet, och pekar uttryckligen på att nya regementen öppnas som en del av folkförsvarets uppbyggnad. Nya utbildningsorter för värnpliktiga i Kiruna och Kvarn är just en sådan åtgärd. Planen namnger inte orterna, men riktningen mot utbyggd värnplikt och militär närvaro i hela landet bär ställningstagandet.

  • militär närvaro i hela landetavgörande»Vi vill att ökningen ska omsättas i bland annat fler värnpliktiga, modern materiel samt förstärkt militär närvaro över hela landet.« (valmanifest 2022 ↗)
  • nya regementen och utbildning»Nu öppnar nya regementen, fler soldater utbildas och försvarsmateriel tillverkas och köps in.« (valmanifest 2022 ↗)
  • utbyggd värnplikt»Svenskt folkförsvar med utbyggd värn- och civilplikt.« (partiprogram ↗)
  • statlig närvaro i hela landet»Större statligt ansvar för likvärdiga förutsättningar i hela Sverige.« (partiprogram ↗)
MPMiljöpartietJaJaföljer planenberörs ej

Planen vill lägga en större andel av försvarets pengar på det civila försvaret och slår fast att syftet med försvaret är att bevara freden genom en politik präglad av fred, avspänning och diplomatiska lösningar.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen vill lägga en större andel av försvarets pengar på det civila försvaret och slår fast att syftet med försvaret är att bevara freden genom en politik präglad av fred, avspänning och diplomatiska lösningar. Att inrätta två nya regementen är en utbyggnad av den militära grundorganisationen som planen inte prioriterar, och etableringen i Kiruna berör dessutom samiska intressen som planen vill värna genom ILO 169. Motförslagets krav får därför inte stöd i planen.

  • civilt före militärt försvaravgörande»satsa en större andel av försvarets pengar på det civila försvaret, och öka anslagen till krisberedskap« (valmanifest 2022 ↗)
  • försvaret ska bevara freden»Syftet med vårt försvar är att bevara freden.« (partiprogram ↗)
  • fred och avspänning»säkerhets- och försvarspolitik ska präglas av en strävan efter fred, avspänning och« (partiprogram ↗)
  • urfolkets rättigheter»Sverige ska ratificera ILO:s konvention 169 om urfolk och stamfolks rättigheter.« (partiprogram ↗)
CCenterpartietNejJaavviker från planenberörs ej

Valmanifestet kräver att det militära försvaret rustas snabbt, kraftfullt och långsiktigt upp till två procent av BNP, vilket talar för ökad förbandsproduktion och fler utbildningsplatser för värnpliktiga.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Valmanifestet kräver att det militära försvaret rustas snabbt, kraftfullt och långsiktigt upp till två procent av BNP, vilket talar för ökad förbandsproduktion och fler utbildningsplatser för värnpliktiga. Planen betonar dessutom att hela landet behövs och att offentlig närvaro ska finnas också i glesbygd, vilket stödjer nya regementen i Kiruna och Kvarn. Motförslagets krav ligger därmed i linje med partiets egna åtaganden.

  • snabb och kraftfull upprustningavgörande»Sverige ska försvaras. Vi vill rusta det militära försvaret snabbt, kraftfullt och långsiktigt. Sverige behöver satsa två procent av BNP på försvaret så snart det är praktiskt möjligt och gå med i Nato.« (valmanifest 2022 ↗)
  • statlig närvaro i hela landet»Hela landet behövs, från förort till industriort, från storstad till landsbygd. Alla delar av Sverige ska se ökad frihet, trygghet och tillgänglighet nästa mandatperiod.« (valmanifest 2022 ↗)
  • anpassad försvarsförmåga»Därför måste vi också anpassa vår försvarsförmåga efter nya hot mot landet.« (partiprogram ↗)
  • beredskap inför krig och kris»Även det civila försvaret är livsviktigt. Vi måste rusta civilförsvaret och samhällets beredskap inför krig och kris.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

LLiberalernaNejJaavviker från planenberörs ej

Planen kräver ett betydligt starkare militärt försvar och att antalet anställda och värnpliktiga i krigsorganisationen ska öka, med fler som genomgår militär grundutbildning.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen kräver ett betydligt starkare militärt försvar och att antalet anställda och värnpliktiga i krigsorganisationen ska öka, med fler som genomgår militär grundutbildning. Två nya regementen som utökar utbildningsorterna och förbandsproduktionen är ett direkt medel för det åtagandet, och planen vill dessutom att statliga verksamheter finns närvarande i alla delar av landet. Planen talar därför för motförslaget.

  • fler värnpliktiga och anställdaavgörande»Antalet anställda och värnpliktiga i krigsorganisationen ska öka, ny materiel tillföras och det civila försvaret stärkas i samma takt som det militära.« (valmanifest 2022 ↗)
  • starkare militärt försvar»Sverige behöver ett betydligt starkare militärt försvar än i dag.« (valmanifest 2022 ↗)
  • utökad plikttjänstgöring»Upprustningen av totalförsvaret gör det befogat att väsentligt fler unga kommer att kallas in till militär eller civil plikttjänstgöring.« (partiprogram ↗)
  • statlig närvaro i hela landet»Vägnätet ska fungera och statliga myndigheter ska finnas närvarande i alla delar av Sverige.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

KDKristdemokraternaNejJaavviker från planenberörs ej

Planen kräver att Försvarsmakten genom sin styrka, sammansättning och gruppering kan verka krigsavhållande vid kriser i närområdet och att värnplikten ger folklig förankring och fullt bemannade förband — det förutsätter utbildningsorter och förbandsproduktion.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen kräver att Försvarsmakten genom sin styrka, sammansättning och gruppering kan verka krigsavhållande vid kriser i närområdet och att värnplikten ger folklig förankring och fullt bemannade förband — det förutsätter utbildningsorter och förbandsproduktion. Nya regementen i Kiruna och Kvarn är en tillämpning av detta, förstärkt av planens krav på tillräckliga resurser åt totalförsvaret och att hela Sverige ska leva.

  • krigsavhållande grupperingavgörande»gruppering att den kan verka krigsavhållande vid säkerhetspolitiska kriser i närområdet.« (partiprogram ↗)
  • värnplikt och bemannade förband»Värnplikt är ett bra sätt att uppnå folklig förankring och fullt bemannade förband.« (partiprogram ↗)
  • tillräckliga resurser åt totalförsvaret»Det samlade totalförsvaret måste ha tillräckliga resurser för att kunna garantera« (partiprogram ↗)
  • hela Sverige ska leva»Målet är att hela Sverige ska leva och att varje kommun och region ska vara ett fungerande« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

MModeraternaNejJaavviker från planenberörs ej

Planen lovar att stärka armén både i förmåga och materiel och att försvarsanslagen ska nå två procent av BNP redan 2025, vilket förutsätter utbyggd förbandsproduktion och fler utbildningsplatser.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen lovar att stärka armén både i förmåga och materiel och att försvarsanslagen ska nå två procent av BNP redan 2025, vilket förutsätter utbyggd förbandsproduktion och fler utbildningsplatser. Nya regementen i Kiruna och Kvarn är en konkret tillämpning av det åtagandet, och planen pekar särskilt ut fördjupat samarbete och närvaro i norra Europa. Planen nämner dock inga enskilda garnisonsorter.

  • stärkta försvarsgrenaravgörande(valmanifest 2022)
  • höjda försvarsanslag»Verka för att försvarsanslagen uppgår till motsvarande 2 procent av BNP redan år 2025« (valmanifest 2022 ↗)
  • fokus på norra Europa»Verka för ett fördjupat samarbete i norra Europa« (valmanifest 2022 ↗)
  • territoriell integritet»Sverige måste kunna hålla gränsen.« (partiprogram ↗)

flags: citat_ej_verifierat

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

SDSverigedemokraternaNejJaavviker från planenberörs ej

Planen kräver ett återupprättat totalförsvar med säkrad personalförsörjning genom yrkessoldater och värnpliktiga samt en tydlig Arktispolitik som hindrar ryska och kinesiska framflyttningar.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen kräver ett återupprättat totalförsvar med säkrad personalförsörjning genom yrkessoldater och värnpliktiga samt en tydlig Arktispolitik som hindrar ryska och kinesiska framflyttningar. Motförslagets krav på nya regementen i Kiruna och Kvarn för ökad förbandsproduktion och utbildning av värnpliktiga är en direkt tillämpning av dessa åtaganden. Planen uttalar sig dock inte om grundorganisationens enskilda delar.

  • återupprättat totalförsvaravgörande»Sverigedemokraterna vill återupprätta totalförsvaret och att Sverige ska ha förmåga att möta potentiella angripare.« (valmanifest 2022 ↗)
  • tydlig arktispolitik»En tydlig Arktispolitik ska tas fram som hindrar ryska och kinesiska framflyttningar och bejakar svenska ekonomiska intressen.« (valmanifest 2022 ↗)
  • säkrad personalförsörjning»Personalförsörjningen inom försvaret behöver säkerställas genom en blandning av yrkessoldater och värnpliktiga.« (valmanifest 2022 ↗)
  • långsiktig försvarsfinansiering»Garantera den långsiktiga finansieringen av ett starkt försvar« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Dela och bädda in

Bädda in som widget (iframe): förhandsgranskaStorlekSpråk

Källor och dokument

Behandlade dokument

Källa: Sveriges riksdag