Ledningens ansvar

Planen kräver ett fungerande ansvarsutkrävande och större samhällelig insyn i företag för att stävja fusk, och ser ekonomisk brottslighet i företag som en allvarlig samhällsfråga. Att ledningen i samhällskritiska verksamheter kan hållas personligt ansvarig för brister i säkerhetsåtgärder ligger i linje med den hållningen. Planen behandlar inte cybersäkerhetslagen som sådan, men principen om ansvar hos dem som fattar besluten är tydlig.

• ansvarsutkrävande vid lagbrottavgörande»höga krav på fungerande ansvarsutkrävande vid lagbrott.« (partiprogram ↗)
• insyn i företagen»Vi vill gå mot en större samhällelig insyn« (partiprogram ↗)
• stävja brottslighet i företag»Ekonomisk brottslighet i företag leder till allvarliga konsekvenser,« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen slår fast att förmågan att stå emot cyberattacker ska stärkas och att samhället behöver stark motståndskraft och beredskap mot hybridangrepp. Den ser också som ett problem att kontrollsystemen försvagats i stället för att förstärkas när verksamheter av samhällsvikt drivs privat. Ett tydligare personligt ansvar för ledningen i samhällskritiska verksamheter ligger därför i linje med planens krav på skarpare styrning och ansvar.

• stärkt cybermotståndskraftavgörande»Arbetet för att stärka förmågan att stå emot cyberattacker och desinformation ska stärkas.« (valmanifest 2022 ↗)
• beredskap mot hybridhot»Beredskap mot hybridattacker.« (partiprogram ↗)
• stark nationell motståndskraft»Det försämrade säkerhetspolitiska läget ställer stora krav på en stark motståndskraft för vårt land.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver att samhället säkrar kontroll över kritisk infrastruktur och att det civila försvaret och krisberedskapen stärks, vilket förutsätter att kraven på samhällsviktiga verksamheter är verkningsfulla. Att ledningen kan hållas personligt ansvarig, i linje med EU-direktivet, är ett sätt att göra ansvaret verkligt snarare än formellt. Planen säger inget om ledningsansvar i cybersäkerhetslagstiftning, varför bedömningen är svag.

• kontroll över kritisk infrastrukturavgörande»läkemedel, kritiska råmaterial och viktig teknologi. Samhället måste säkra kontroll över« (partiprogram ↗)
• stärkt civil beredskap»satsa en större andel av försvarets pengar på det civila försvaret, och öka anslagen till krisberedskap« (valmanifest 2022 ↗)
• ansvarsutkrävande av makt»Överdriven maktkoncentration är odemokratiskt och korrumperar.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen säger ingenting om personligt ansvar för ledningen i cybersäkerhetsregleringen. Den närmast liggande principen är i stället att regelbördan för företag och organisationer ska rensas upp och inte göras tyngre än nödvändigt. Utifrån den principen ger dokumenten inte stöd för att skärpa lagen med ett särskilt personligt ansvar för befattningshavare.

• minskad regelbörda för företagavgörande»Rensa upp i regelträsket för entreprenörer, stora som små. Vi vill införa en ny och förenklad företagsform för mikroföretag, så att fler ska våga testa att driva företag.« (valmanifest 2022 ↗)
• goda villkor för företagande»Goda villkor för entreprenörer, egenföretagare och små företag är därför avgörande för att skapa nya jobb.« (partiprogram ↗)
• stärkt civil beredskap»Även det civila försvaret är livsviktigt. Vi måste rusta civilförsvaret och samhällets beredskap inför krig och kris.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen behandlar inte ledningens personliga ansvar i cybersäkerhetslagstiftning. Närmast liggande princip är att det civila försvaret ska stärkas i samma takt som det militära och att totalförsvaret behöver stärkas kraftigt i det svåra säkerhetsläget, vilket talar för tydliga krav på dem som leder samhällsviktig verksamhet. Utifrån den principen bör frågan om ett tydligare ansvar ses över, men slutsatsen är svagt underbyggd.

• stärkt civilt försvaravgörande»det civila försvaret stärkas i samma takt som det militära« (valmanifest 2022 ↗)
• kraftigt stärkt totalförsvar»I ett säkerhetspolitiskt läge som är det svåraste sedan andra världskrigets slut behöver Sveriges totalförsvar stärkas kraftigt.« (partiprogram ↗)
• tydliga digitala spelregler»Vi vill ha spelregler som gör det lätt att göra rätt och säkerställer konkurrens på rättvisa villkor även i digitaliseringens och delningsekonomins tid.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen bygger på att alla människor har ett personligt ansvar för sina medvetna handlingar och att hederlighet och personligt ansvarstagande är viktiga fundament i näringslivet, där god förvaltning förutsätter delaktighet i ansvar. Planen kräver också att Sverige kan möta angrepp i form av bland annat cyberkrigföring. Motförslagets krav på tydligare personligt ansvar för ledningen i samhällskritiska verksamheter följer av dessa åtaganden.

• personligt ansvar för handlingaravgörande»Alla människor har ett personligt ansvar för sina medvetna handlingar.« (partiprogram ↗)
• personligt ansvarstagande i näringslivet»Hederlighet och personligt ansvarstagande är viktiga fundament.« (partiprogram ↗)
• ansvar följer förvaltning»God förvaltning förutsätter närhet till beslut och delaktighet i ansvar.« (partiprogram ↗)
• förmåga mot cyberhot»Sverige måste kunna möta angrepp från internationell kriminalitet, terrorism,« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen möter cyberhoten mot företag med statligt stöd snarare än med skärpt personligt ansvar för ledningen, och slår fast att EU-regler som huvudregel ska genomföras på miniminivå utan överimplementering. Kravet på tydligare personligt ledningsansvar utöver vad lagförslaget innehåller saknar därför stöd i planen, som i stället vill ta bort en tredjedel av företagens regelbörda. Planen vill samtidigt utveckla cyberförsvaret.

• statligt stöd mot cyberhotavgörande»Ge företag som är engagerade i säkerhetskänslig verksamhet bättre stöd från staten att kunna möta cyberattacker, spionage och stöldförsök från främmande makt« (valmanifest 2022 ↗)
• ingen överimplementering»Minska regelkrånglet och onödig byråkrati, bland annat genom att motverka överimplementering i Sverige av EU-beslut – som huvudregel ska EU-direktiv genomföras på miniminivå« (valmanifest 2022 ↗)
• minskad regelbörda»Ta bort en tredjedel av företagens administrationskostnader och en tredjedel av regelkrånglet« (valmanifest 2022 ↗)
• stärkt cyberförsvar»Utveckla cyberförsvaret« (valmanifest 2022 ↗)

flags: citat_migrerat

Planen kräver återinfört tjänstemannaansvar och stärkta möjligheter till ansvarsutkrävande när hanteringen av offentliga resurser brister. Motförslagets krav på ett tydligare personligt ansvar för ledningen i samhällskritiska verksamheter följer av samma princip, i linje med planens krav på att samhällets digitala sårbarhet utvärderas bättre. Planen behandlar dock inte cybersäkerhetslagen som sådan.

• återinfört tjänstemannaansvaravgörande»Återinför tjänstemannaansvaret« (valmanifest 2022 ↗)
• ansvarsutkrävande vid brister»Sverigedemokraterna vill stärka möjligheter för ansvarsutkrävande när hanteringen av de offentliga resurserna brister.« (valmanifest 2022 ↗)
• utvärdera digital sårbarhet»Samhällets sårbarhet behöver bättre utvärderas, inkluderat hur ett allt mer elektrifierat och digitalt samhälle påverkar utsattheten vid en kris eller störning.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.