Älgförvaltningen

Planen säger ingenting om älgförvaltningsgruppernas sammansättning. Den närmast liggande principen är att viltet och skogen ska förvaltas utifrån ekosystemens behov och stabil forskning, inte utifrån en avvägning mellan jägar- och markägarintressen. En ombalansering av representationen mellan dessa två intressen svarar inte mot något åtagande i planen.

• skydda biologisk mångfaldavgörande»Vi måste lösa klimatkrisen och skydda den biologiska mångfalden – omställningen går alldeles för sakta.« (valmanifest 2022 ↗)
• villkor för rika ekosystem»Sverige behöver också ett medvetet och heltäckande arbete med att« (partiprogram ↗)
• forskningsbaserade beslut»behöver bygga på stabil forskning och« (partiprogram ↗)

Planen behandlar inte älgförvaltningens organisation eller sammansättningen av förvaltningsgrupperna. Närmast liggande åtaganden är ett aktivt och hållbart skogsbruk som bidrar till tillväxt, en landsbygdspolitik för hela landet och värn av biologisk mångfald - allt sådant som den befintliga samverkansmodellen mellan mark- och jägarintressen är tänkt att bära. Utan något åtagande om ändrad representation talar närmast liggande princip mot att göra om sammansättningen.

• aktivt och hållbart skogsbrukavgörande»Aktivt och hållbart skogsbruk som bidrar till svensk tillväxt och som samtidigt värnar« (partiprogram ↗)
• landsbygdens utveckling»Landsbygdspolitik för utveckling och välstånd i hela landet.« (partiprogram ↗)
• värn av biologisk mångfald»Värn av biologisk mångfald och Sveriges värdefulla natur och vattenmiljöer.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen säger ingenting om sammansättningen av älgförvaltningsgrupperna. Den närmast liggande principen är att jakt ska bedrivas varsamt och med respekt för djur och ekosystem och att alla arter ska finnas i livskraftiga populationer, det vill säga att ekologiska hänsyn snarare än en balans mellan jägar- och markägarintressen ska styra förvaltningen. Motförslagets omfördelning mellan två brukarintressen följer därför inte av planen.

• varsam jakt med ekosystemhänsynavgörande»Varsam jakt som bedrivs med respekt för djur och ekosystem är ett bra sätt att ta vara på« (partiprogram ↗)
• livskraftiga viltstammar»arter som hör hemma i Sveriges natur ska ges möjlighet att finnas här i långsiktigt« (partiprogram ↗)
• lokal förankring»Det ska alltid finnas lokal förankring vid utvinning av naturresurser. Alla som berörs ska« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Partiprogrammet kombinerar aktiv förvaltning av klövvilt med en stark äganderätt och slår fast att den som äger också har ansvar att vårda. Landsbygdsbefolkningen ska kunna leva och bedriva verksamhet utan att riskera förlust av djur och egendom, och valmanifestet gör frivillighet och äganderätt till grunden för naturvården. En jämnare representation för markägarna i älgförvaltningsgrupperna följer av dessa åtaganden.

• aktiv viltförvaltningavgörande»ska kombineras med en aktiv förvaltning av rovdjur och klövvilt« (partiprogram ↗)
• äganderätt och förvaltningsansvar»Det man äger har man också ett ansvar för att vårda.« (partiprogram ↗)
• äganderätten grund för naturvård»då frivillighet och äganderätt är grunden för en bättre naturvård« (valmanifest 2022 ↗)
• skydd mot viltskador»möjligheter att leva och bedriva verksamheter utan att riskera förlust av djur och annan egendom« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen säger ingenting om sammansättningen av älgförvaltningsgrupperna. Närmast liggande princip är att staten ska sträva efter god samverkan med markägare och lokalbefolkning i viltförvaltningen och att äganderätten ska ha ett starkt skydd. En jämn representation mellan markägare och jägare under oberoende ordförande ligger närmare den principen än dagens ordning, men slutsatsen är svagt underbyggd.

• samverkan med markägareavgörande»med markägare och lokalbefolkning i naturvård och viltförvaltning.« (partiprogram ↗)
• starkt äganderättsskydd»En marknadsekonomi grundad på starkt skydd för äganderätt« (partiprogram ↗)
• värna skogsbruket»Allemansrätten och det svenska skogsbruket ska värnas« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planens avgörande åtagande i viltfrågor är att kopplingen mellan markägande och jakträtt ska finnas, med den enskilda äganderätten och det enskilda ägandet som garant för långsiktigt förvaltarskap. Förvaltningen ska dessutom utformas i samråd med den berörda landsbygdsbefolkningen. Att i lag jämna ut representationen mellan jägare och markägare under en oberoende ordförande försvagar den markägarförankring planen bygger på.

• markägande grundar jakträttavgörande»kopplingen mellan markägande och jakt- och fiskerätt finnas« (partiprogram ↗)
• äganderätten som utgångspunkt»principiellt stöd för den enskilda äganderätten och generationers erfarenhet av enskilt« (partiprogram ↗)
• lokal förankring i förvaltningen»utformas i samråd med den berörda landsbygdsbefolkningen« (partiprogram ↗)
• viltvård som tillämpat förvaltarskap»Jakt, fiske och viltvård är en del i bevarandet av den biologiska mångfalden.« (partiprogram ↗)

Planen vill reformera viltförvaltningen genom en ny viltmyndighet och värnar uttryckligen både jägarnas insatser och markägarnas brukanderätt. En jämn representation av jägare och markägare under oberoende ordförande ligger nära planens princip om lika villkor för jägare och stärkt ställning för dem som brukar marken. Gruppernas sammansättning behandlas dock inte i dokumenten, varför osäkerheten är stor.

• reformerad viltförvaltningavgörande»• Inrätta en ny viltmyndighet« (valmanifest 2022 ↗)
• jägarnas roll värnas»Jägarnas insatser är en starkt bidragande orsak till att vi har livskraftiga viltstammar i landet. Det ska värnas.« (valmanifest 2022 ↗)
• stärkt brukanderätt»• Stärka ägande- och brukanderätten för jordbrukare« (valmanifest 2022 ↗)
• lika villkor för jägare»• Se till att fjälljakten är tillgänglig för alla svenska jägare på lika villkor« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen slår fast att det var ett misstag att ta ifrån jägarorganisationerna delar av viltvårdsuppdraget och att uppdraget ska tillbaka till dem som ansvarar för jakten. Motförslagets krav på att jägare ska ha lika många platser som markägarna i älgförvaltningsgrupperna stärker jägarintresset på det sätt planen efterfrågar. Planen vill dessutom underlätta jakt där viltet orsakar skador på skog och jordbruk. Planen talar därför för motförslaget.

• jägarnas viltvårdsuppdragavgörande»Ge tillbaka viltvårdsuppdraget till jägarorganisationerna« (valmanifest 2022 ↗)
• jakten styrs av jägarna»Det ska gå tillbaka till de organisationer som ansvarar för jakt och inte delas med dem som motarbetar jakt i alla dess former.« (valmanifest 2022 ↗)
• underlättad jakt»Underlätta jakt i områden med mycket vilt« (valmanifest 2022 ↗)
• minska viltskador»Det finns stora problem med skador på skogar, jordbruk och villaträdgårdar till följd av bete, fejning och bökning.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.