2026-06-092025/26:SfU30 · p.3SfUMigration och socialförsäkring
Rätten till offentligt biträde
Vad som står på spel: Beslutet påverkar hur mycket professionell juridisk hjälp asylsökande - som ofta befinner sig i en utsatt situation - får tillgång till för att kunna presentera sina skyddsskäl, och avvägningen mellan statsfinansiella skäl och rättssäkerhet i asylprocessen.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om rätten till offentligt biträde i utvisningsärenden ska stramas åt och anpassas till EU:s rättsliga miniminivå, med bland annat strikta gränser för ersättningsberättigad rådgivningstid hos Migrationsverket, eller om nuvarande, mer omfattande regler ska bestå.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet anser att reglerna om offentligt biträde behöver stramas åt och anpassas till EU:s rättsliga miniminivå, och bedömer att den föreslagna ordningen skapar ett effektivt och ändamålsenligt system med bibehållen rättssäkerhet samtidigt som statsfinansiella skäl talar för att inte gå utöver vad som krävs. Utskottet avstyrker därmed motionerna om att nuvarande regler ska bestå eller att tillgången till offentligt biträde under asylprocessen ska säkerställas ytterligare.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 4 (S, V, C, MP)
Reservationen (S, V, C, MP) anser att regeringens strikta begränsningar av ersättningsberättigad rådgivningstid hos Migrationsverket är en dramatisk försämring, eftersom asylprocessen är komplex och professionell hjälp är avgörande för att den enskilde ska kunna presentera sina skyddsskäl korrekt. Lagrådet kritiserar förslaget och varnar för att de strikta tidsgränserna strider mot god advokatsed och riskerar att lämna människor i nöd utan stöd, och flera remissinstanser varnar för försämrad rättssäkerhet. Reservationen vill att nuvarande regler ska bestå, utökade till att även omfatta ärenden enligt asylprocedurförordningen och asyl- och migrationshanteringsförordningen, och att regeringen ska utreda och återkomma med ett sådant förslag.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 4 från S, V, C, MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/20/0/1 | följer planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
| S | Nej | Nej 0/106/0/0 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| MP | Nej | Nej 0/18/0/0 | följer planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
| C | Nej | Nej 0/23/0/1 | följer planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
| L | Nej | Ja 16/0/0/0 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| KD | Nej | Ja 18/0/0/1 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| M | Ja | Ja 65/0/0/1 | följer planen | säkerhet: hög | härlett |
| SD | Ja | Ja 68/0/0/2 | följer planen | säkerhet: hög | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4153 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4157 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 4.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att permanenta uppehållstillstånd för personer i behov av skydd och personer som är varaktigt bosatt i Sverige samt deras anhöriga tas bort. Förslaget är ett led i arbetet med att anpassa det svenska regelverket för beviljande av internationellt skydd och asylförfarandet till EU-rättens miniminivå. Målet för anpassningen är att skapa bättre förutsättningar för integration och att minska utanförskapet genom att minska den asylrelaterade invandringen. Lagändringarna börjar gälla den 12 juli 2026 med vissa övergångsbestämmelser förutom ändringarna i den nya mottagandelagen som börjar gälla den 2 oktober 2026.
Motförslag
- Motförslaget vill att permanent uppehållstillstånd är huvudregel i Sverige och att regeringens förslag om utmönstring av detta avslås. (S, V, C, MP) — Reservation 4
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen kräver att den som söker asyl garanteras en individuell och rättssäker prövning under värdiga omständigheter och att rättssäkerheten upprätthålls bland annat genom rättshjälp.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver att den som söker asyl garanteras en individuell och rättssäker prövning under värdiga omständigheter och att rättssäkerheten upprätthålls bland annat genom rättshjälp. Strikta tidsgränser för ersättningsberättigat biträde skär rakt in i det åtagandet, varför motförslagets krav på bibehållna och utvidgade regler stöds. Utskottets skäl - att EU:s miniminivå och statsfinanser motiverar åtstramningen - möts av planens hållning att EU-rätten inte får sätta gränser för rättigheter och att asylrätten inte kan tummas på.
- rättssäker och värdig asylprövningavgörande»Här ska den som söker asyl garanteras« (partiprogram ↗)
- rättshjälp som rättssäkerhetsgaranti»Rättssäkerheten behöver upprätthållas genom rättshjälp, medborgerlig« (partiprogram ↗)
- asylrätten kan inte tummas på»Rätten att söka asyl kan aldrig tummas på, vi kräver att endast permanenta uppehållstillstånd ska utfärdas vid beviljad asyl.« (valmanifest 2022 ↗)
- EU-miniminivå inte styrande»EU-rätten innehåller orimliga begränsningar av medlemsländernas« (partiprogram ↗)
Planen slår vakt om rättsstatens principer, allas likhet inför lagen och skyddet för medborgerliga fri- och rättigheter, och slår fast att asylrätten grundad på humanism och solidaritet ska respekteras.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen slår vakt om rättsstatens principer, allas likhet inför lagen och skyddet för medborgerliga fri- och rättigheter, och slår fast att asylrätten grundad på humanism och solidaritet ska respekteras. Strikta tidsgränser för ersatt biträdesrådgivning som försvagar den enskildes möjlighet att lägga fram sina skyddsskäl står i strid med detta. Motförslagets krav ligger därför närmare planen, som dock i övrigt vill ha en stram migrationspolitik.
- rättsstatens principeravgörande»Slå vakt om rättsstatens principer.« (partiprogram ↗)
- likhet inför lagen»En rättsordning som bygger på allas likhet inför lagen.« (partiprogram ↗)
- respekterad asylrätt»grundas på humanism och solidaritet, ska respekteras« (partiprogram ↗)
- skydd för rättigheter»Skydd för medborgerliga fri- och rättigheter.« (partiprogram ↗)
Planen åtar sig uttryckligen att stärka rättssäkerheten i asylprocessen och stödet för sårbara grupper, och slår fast att individuell prövning av en asylansökan är en mänsklig rättighet.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen åtar sig uttryckligen att stärka rättssäkerheten i asylprocessen och stödet för sårbara grupper, och slår fast att individuell prövning av en asylansökan är en mänsklig rättighet. Strikta gränser för ersättningsberättigad rådgivningstid urholkar den enskildes möjlighet att lägga fram sina skyddsskäl, varför motförslagets krav på att behålla och utvidga nuvarande regler ligger i linje med planen.
- rättssäker asylprocessavgörande»stärka rättssäkerheten i asylprocessen och stödet för hbtqi-flyktingar och andra sårbara grupper.« (valmanifest 2022 ↗)
- rätt till individuell prövning»Att söka asyl och få sin asylansökan individuellt prövad är en mänsklig rättighet.« (partiprogram ↗)
- human och rättssäker migration»Vi gröna står för en human och rättssäker migrationspolitik.« (partiprogram ↗)
- tillgång till rättshjälp»stärka lagstiftningen mot diskriminering och se över rätten till rättshjälp i diskrimineringsfall.« (valmanifest 2022 ↗)
flags: citat_migrerat
Valmanifestet slår uttryckligen fast att alla som bor i Sverige ska kunna få sin sak prövad, att ledtiderna ska kortas och att tillgången till ombud ska förbättras, och vill skapa möjlighet till ersättning för ombud i förvaltningsärenden.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet slår uttryckligen fast att alla som bor i Sverige ska kunna få sin sak prövad, att ledtiderna ska kortas och att tillgången till ombud ska förbättras, och vill skapa möjlighet till ersättning för ombud i förvaltningsärenden. Strikta begränsningar av ersättningsberättigad rådgivningstid i asylprocessen går rakt emot det. Rätten att söka en fristad är enligt partiprogrammet dessutom en mänsklig rättighet.
- förbättrad tillgång till ombudavgörande»Alla som bor i Sverige ska kunna få sin sak prövad. Ledtiderna för handläggning och myndighetsutövning i domstolar och myndigheter måste kortas och tillgången till ombud förbättras.« (valmanifest 2022 ↗)
- ersättning för ombud»Vi vill skapa en möjlighet för enskilda att kunna få ersättning för ombud i förvaltningsärenden då denne haft skäl att få sin sak prövad.« (valmanifest 2022 ↗)
- asyl som mänsklig rättighet»Att få söka sig en fristad och en försörjning, inte bara inom det land där man är född, utan också utanför landets gränser, är en mänsklig rättighet.« (partiprogram ↗)
- rättsstatens skydd»Rättsstaten och individens rättigheter gentemot staten måste försvaras.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen kräver att asylprocessen förändras för att leva upp till folkrättsliga åtaganden och att den allmänna rättshjälpen stärks.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att asylprocessen förändras för att leva upp till folkrättsliga åtaganden och att den allmänna rättshjälpen stärks. Strikta tidsgränser för ersättningsberättigat biträde drar åt motsatt håll och försvagar den enskildes möjlighet att lägga fram sina skyddsskäl. Motförslagets krav på bibehållna och utvidgade regler följer därmed av planens åtagande om en human och rättssäker asylpolitik.
- rättssäker asylprövningavgörande»Asylprocessen i Sverige behöver förändras för att leva upp till folkrättsliga åtaganden.« (partiprogram ↗)
- stärkt rättshjälp»Den allmänna rättshjälpen ska stärkas.« (partiprogram ↗)
- human och rättssäker asylpolitik»EU:s asylpolitik ska vara human och rättssäker och i linje med internationella konventioner.« (partiprogram ↗)
- enskildas rätt mot myndigheter»Den enskildes möjligheter att hävda sina rättigheter gentemot myndigheterna måste öka.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver att hela asylprocessen är utformad så att rättssäkerhet garanteras den enskilde och att resurserna för utredning är tillräckliga för både rättssäkerhet och effektivitet.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att hela asylprocessen är utformad så att rättssäkerhet garanteras den enskilde och att resurserna för utredning är tillräckliga för både rättssäkerhet och effektivitet. Strikta tidsgränser för ersättningsberättigad rådgivning drar åt motsatt håll i en process planen själv beskriver som avgörande för den enskilde. Kravet på återhållsamhet i de offentliga utgifterna kvalificerar men väger lättare än rättssäkerheten.
- rättssäkerhet i asylprocessenavgörande»För den som söker asyl i Sverige måste hela processen vara utformad så att rättssäkerhet garanteras den enskilde.« (partiprogram ↗)
- tillräckliga resurser för utredning»Resurser för mottagande av flyktingar och för utredning av deras situation ska vara tillräckliga för att åstadkomma korta handläggningstider, rättssäkerhet och effektiv hantering.« (partiprogram ↗)
- stöd i asylutredningen»Medlemmar i frivilligorganisationer som verkar inom flyktingområdet men även andra med lämpliga kunskaper ska kunna medverka i asylutredningar som medborgarvittnen.« (partiprogram ↗)
- återhållsamma offentliga utgifter»Sparandet i den svenska ekonomin måste hållas högt genom hushållssparande och genom återhållsamhet i de offentliga utgifterna.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planens avgörande åtagande är att asyllagstiftningen ska anpassas till den rättsliga miniminivån enligt EU-rätten inom ramen för en stram migrationspolitik.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planens avgörande åtagande är att asyllagstiftningen ska anpassas till den rättsliga miniminivån enligt EU-rätten inom ramen för en stram migrationspolitik. Motförslaget vill tvärtom behålla och utvidga dagens mer generösa regler om offentligt biträde. Planen kräver dessutom återhållsamhet med skattemedel, även om den samtidigt värnar ett rättssäkert rättsväsende.
- asylregler på EU:s miniminivåavgörande»Anpassa asyllagstiftningen efter den rättsliga miniminivån enligt EU-rätten« (valmanifest 2022 ↗)
- stram migrationspolitik»En målstyrd, stram och hållbar migrationspolitik är en förutsättning för att integrationen ska fungera.« (valmanifest 2022 ↗)
- återhållsamhet med skattemedel»Offentligt slöseri i alla former ska bekämpas.« (partiprogram ↗)
- rättssäkerhet i rättsväsendet»Sverige ska ha ett rättsväsende präglat av rättssäkerhet, med en effektiv, välbemannad och rätt utrustad« (partiprogram ↗)
flags: citat_migrerat
Planens avgörande åtagande är att utlänningslagstiftningen ska vara den striktast möjliga inom ramen för EU-rätten och att kostnaderna för migrationspolitiken ska minska.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planens avgörande åtagande är att utlänningslagstiftningen ska vara den striktast möjliga inom ramen för EU-rätten och att kostnaderna för migrationspolitiken ska minska. Motförslaget vill i stället behålla och utvidga dagens mer generösa regler om ersättningsberättigat offentligt biträde i asylprocessen. Det går emot planens krav på att svensk reglering inte ska vara mer generös än vad EU-rätten kräver.
- striktaste möjliga utlänningslagavgörande»Skärpa reglerna i utlänningslagen till striktas möjliga nivå enligt EU-rätten« (valmanifest 2022 ↗)
- EU-rättens miniminivå»Utifrån dessa principer vill Sverigedemokraterna utforma den striktast möjliga utlänningslagstiftningen som är möjlig inom ramen för de europeiska asylreglerna.« (valmanifest 2022 ↗)
- minskade migrationskostnader»Minska kostnaderna för migrationspolitik, bistånd, EU-bidrag och klimatåtgärder som kan göras mer effektiva« (valmanifest 2022 ↗)
- asylrätt är inte rätt till bifall»Sverigedemokraterna värnar om asylrätten, men vill samtidigt betona att rätten att söka asyl inte är detsamma som rätten att bli beviljad asyl.« (partiprogram ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:SfU30)
- Betänkandets fulltext (HD01SfU30)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:4153 — med anledning av prop. 2025/26:262 Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt av Ida Karkiainen m.fl. (S)
- Motion 2025/26:4157 — med anledning av prop. 2025/26:262 Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C)
- Motion 2025/26:4170 — med anledning av prop. 2025/26:262 Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (-)
- Motion 2025/26:4174 — med anledning av prop. 2025/26:262 Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt av Annika Hirvonen m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:4183 — med anledning av prop. 2025/26:262 Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt av Tony Haddou m.fl. (V)
- Proposition 2025/26:262 — Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt
Källa: Sveriges riksdag