2026-06-162025/26:KU42 · p.1KUKonstitution
Ändrad fördelning av ändamål och verksamheter på utgiftsområden
Vad som står på spel: Indelningen i utgiftsområden avgör inom vilken budgetram pengarna anvisas och vilket utskott som bereder anslagen, vilket påverkar riksdagens insyn i och kontroll över verksamheterna samt möjligheten att jämföra utgifter mellan år. Frågan berör särskilt hur underrättelseverksamheten redovisas i statsbudgeten.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om riksdagen ska godkänna de föreslagna ändringarna av vilka ändamål och verksamheter som ska höra till vilket utgiftsområde, bland annat mellan utgiftsområde 2 och 24, mellan utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap och utgiftsområde 5 Internationell samverkan, mellan utgiftsområde 22 och 24 samt inom utgiftsområde 20, eller om just flytten av underrättelseverksamheten från utgiftsområde 6 till utgiftsområde 5 ska avslås.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet har inget att invända mot de föreslagna ändringarna i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden och noterar att både utrikesutskottet och försvarsutskottet anser att förslagen om utgiftsområde 5 Internationell samverkan och utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap bör tillstyrkas. Utskottet tillstyrker därför förslagen i propositionen och framställningen och avstyrker motionsyrkandet. Utskottet påpekar samtidigt att den godkända förteckningen bör kompletteras, bland annat så att Bokföringsnämnden och upphandling flyttas från utgiftsområde 2 till utgiftsområde 24, att Trafikanalys utgår från utgiftsområde 22 och att det nationella genomförandet av Agenda 2030 tas upp under utgiftsområde 20, och anser att det räcker att bara ändringarna redovisas i stället för hela förteckningen varje år.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 1 (V, MP)
Reservationen (V, MP) vill att riksdagen avslår den del av förslaget som innebär att underrättelseverksamheten flyttas från utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap till utgiftsområde 5 Internationell samverkan, medan de övriga föreslagna ändringarna i fördelningen av ändamål och verksamheter godkänns.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att godkänna det som utskottet föreslår samt att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från V, MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/21/0/0 | följer planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| S | Ja | Ja 105/0/0/1 | följer planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| MP | Nej | Nej 0/18/0/0 | följer planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| C | Nej | Ja 24/0/0/0 | avviker från planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| L | Nej | Ja 16/0/0/0 | avviker från planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| KD | Ja | Ja 18/0/0/1 | följer planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| M | Ja | Ja 66/0/0/0 | följer planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| SD | Nej | Ja 70/0/0/0 | avviker från planen | säkerhet: låg | berörs ej |
Utskottets förslag
Riksdagen godkänner a) regeringens förslag till 1. ändring av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning och utgiftsområde 24 Näringsliv (avsnitt 11.1 i propositionen), 2. ändring av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap och utgiftsområde 5 Internationell samverkan (avsnitt 11.2 i propositionen), 3. ändring av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 22 Kommunikationer och utgiftsområde 24 Näringsliv (avsnitt 11.3 i propositionen), b) riksdagsstyrelsens förslag till 1. ändring av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning och utgiftsområde 24 Näringsliv (avsnitt 4.2.6 i framställningen), 2. ändring av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur (avsnitt 4.2.6 i framställningen). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:100 punkterna 2-4 och framställning 2025/26:RS5 punkterna 11 och 12 samt avslår motion 2025/26:4118 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 2.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa ja till regeringens och riksdagsstyrelsens förslag till ändrad fördelning av ändamål och verksamheter i utgiftsområden i statens budget. Beslut om vilka ändamål och verksamheter som ska ingå i ett utgiftsområde ska fattas i samband med beslut med anledning av den ekonomiska vårpropositionen. Ändringarna görs bland annat mot bakgrund av regeringens avsikt att genomföra vissa ändringar i myndighetsstrukturen och en ändrad arbetsfördelning mellan utskotten i riksdagen. Ändringarna påverkar fördelningen av ändamål och verksamheter i utgiftsområdena 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, 5 Internationell samverkan, 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 20 Klimat, miljö och natur, 22 Kommunikationer och 24 Näringsliv.
Motförslag
- Motförslaget vill att riksdagen avslår förslaget att flytta underrättelseverksamheten från utgiftsområde 6 till utgiftsområde 5. (V, MP) — Reservation 1
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen säger ingenting om hur ändamål och verksamheter ska fördelas på utgiftsområden.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen säger ingenting om hur ändamål och verksamheter ska fördelas på utgiftsområden. Närmast liggande princip är att folkets politiska makt utövas av riksdagen och att underrättelse- och försvarsverksamhet ska vara tydligt inordnad i demokratiska strukturer med insyn. Att inte flytta underrättelseverksamheten till utgiftsområdet för internationell samverkan bevarar den tydligheten, varför motförslagets krav får anses ligga närmast planen.
- demokratisk kontroll av försvaretavgörande»vara tydligt inordnade i demokratiska strukturer.« (partiprogram ↗)
- riksdagens makt»Folkets politiska makt över staten ska utövas av riksdagen« (partiprogram ↗)
- offentlighet och insyn»meddelarfriheten och offentlighetsprincipen.« (partiprogram ↗)
Planen säger ingenting om hur ändamål och verksamheter ska fördelas mellan utgiftsområden.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen säger ingenting om hur ändamål och verksamheter ska fördelas mellan utgiftsområden. Det närmast liggande åtagandet är att underrättelseförmågan ska utvecklas och att försvarsanslagen ska höjas, vilket inte hänger på under vilket utgiftsområde verksamheten redovisas. Planen ger därför inget stöd för motförslagets krav att avslå just flytten av underrättelseverksamheten till utgiftsområde 5.
- stärkt underrättelseförmågaavgörande»Vi vill fortsätta internationella samarbeten och utveckla cyberförsvaret och underrättelseförmågan.« (valmanifest 2022 ↗)
- höjda försvarsanslag»Anslagen till det militära försvaret ska öka till motsvarande två procent av BNP.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen säger ingenting om hur ändamål och verksamheter ska fördelas på utgiftsområden eller om underrättelseverksamhetens placering.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen säger ingenting om hur ändamål och verksamheter ska fördelas på utgiftsområden eller om underrättelseverksamhetens placering. Närmast liggande principer är att makt ska delas och granskas kritiskt och att ansvarsutkrävande och transparens ska vara starka, vilket talar för att försvarsrelaterad verksamhet redovisas där den kan följas tydligast. Slutsatsen är svagt underbyggd.
- makt ska granskas kritisktavgörande»Överdriven maktkoncentration är odemokratiskt och korrumperar. Därför bör makt delas« (partiprogram ↗)
- transparens och ansvarsutkrävande»EU:s institutioner ska vara öppna och transparenta. Möjligheten att utkräva ansvar ska« (partiprogram ↗)
- tydliga prioriteringar i försvarsanslagen»satsa en större andel av försvarets pengar på det civila försvaret, och öka anslagen till krisberedskap.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen säger ingenting om hur ändamål och verksamheter ska fördelas mellan utgiftsområden.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen säger ingenting om hur ändamål och verksamheter ska fördelas mellan utgiftsområden. Närmast liggande åtaganden är att försvaret ska rustas mot måttet två procent av BNP och att offentlig makt ska vara transparent och möjlig att granska av riksdagens opposition. Att behålla underrättelseverksamheten inom utgiftsområdet för försvar ger en tydligare bild av försvarssatsningen, vilket svagt talar för motförslaget. Underlaget är dock mycket tunt.
- två procent av BNP till försvaretavgörande»Sverige ska försvaras. Vi vill rusta det militära försvaret snabbt, kraftfullt och långsiktigt. Sverige behöver satsa två procent av BNP på försvaret så snart det är praktiskt möjligt och gå med i Nato.« (valmanifest 2022 ↗)
- skydda oppositionens ställning»Våra demokratiska institutioner behöver skydd. Vi vill göra det svårare att ändra grundlagen, skydda oppositionens ställning i riksdagen och stärka domstolarnas oberoende.« (valmanifest 2022 ↗)
- ökad transparens i staten»Sverige ska bli ännu mer transparent.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen säger ingenting om hur ändamål och verksamheter ska fördelas mellan utgiftsområden.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen säger ingenting om hur ändamål och verksamheter ska fördelas mellan utgiftsområden. Närmast liggande princip är kravet på en kraftigt stärkt försvarsförmåga med ett tydligt redovisat försvarsanslag om två procent av BNP, samt insynen i offentliga beslut. Att behålla underrättelseverksamheten inom försvarets utgiftsområde ligger närmast den principen, men underlaget är svagt.
- försvarsanslag två procentavgörande»Vi vill därför redan 2025 se ett försvarsanslag om 2 procent av BNP« (valmanifest 2022 ↗)
- stärkt nationell försvarsförmåga»Sveriges nationella försvarsförmåga måste öka.« (partiprogram ↗)
- insyn i offentliga beslut»Offentlighetsprincipen har en grundläggande betydelse för att förankra och fördjupa folkstyret« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dokumenten säger ingenting om hur ändamål och verksamheter ska fördelas mellan utgiftsområden.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Dokumenten säger ingenting om hur ändamål och verksamheter ska fördelas mellan utgiftsområden. Närmast liggande princip är att säkerhets-, utrikes- och försvarspolitiken utgör en helhet, vilket inte ger stöd för kravet att underrättelseverksamheten måste ligga kvar under försvarsutgiftsområdet. Planens krav på överblickbarhet och ansvarsutkrävande tillgodoses oavsett vilket utgiftsområde verksamheten redovisas under.
- säkerhetspolitik som helhetavgörande»Säkerhetspolitiken bildar tillsammans med utrikes- och försvarspolitiken liksom närings-, miljö och biståndspolitiken en helhet.« (partiprogram ↗)
- överblickbar beslutsprocess»Beslutsprocessen måste vara överblickbar för medborgarna och därmed ge möjlighet att utkräva ansvar.« (partiprogram ↗)
- tillräckliga totalförsvarsresurser»Det samlade totalförsvaret måste ha tillräckliga resurser för att kunna garantera befolkningen ett gott skydd mot effekterna av såväl civila katastrofer som aktuella militära hotbilder.« (partiprogram ↗)
Planen innehåller inga åtaganden om hur ändamål och verksamheter ska fördelas mellan utgiftsområden.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen innehåller inga åtaganden om hur ändamål och verksamheter ska fördelas mellan utgiftsområden. Den uttalar sig om försvarsunderrättelsens förmåga och om anslagsnivåer, inte om budgetteknisk indelning. Närmast liggande princip är ordnade statsfinanser och att politiken ska prioritera, vilket inte ger något stöd för att blockera just underrättelsedelen i en teknisk omfördelning. Motförslagets avslagsyrkande saknar därför grund i planen.
- stärkt försvarsunderrättelseförmågaavgörande»Stärka försvarsunderrättelseförmågan« (valmanifest 2022 ↗)
- ordnade statsfinanser»Statens finanser ska vara starka.« (partiprogram ↗)
- prioritering framför detaljstyrning»Politiken har en viktig uppgift att prioritera och välja bort,« (partiprogram ↗)
Planen säger inget om indelningen i utgiftsområden, men den binder partiet vid en garanterad och långsiktig finansiering av försvaret om minst två procent av BNP och ett återupprättat totalförsvar.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen säger inget om indelningen i utgiftsområden, men den binder partiet vid en garanterad och långsiktig finansiering av försvaret om minst två procent av BNP och ett återupprättat totalförsvar. Att flytta underrättelseverksamheten ut ur utgiftsområdet för försvar och krisberedskap urholkar den ram planen vill värna. Närmast liggande åtagande talar därför för motförslagets krav på avslag i just den delen.
- två procent av BNP till försvaretavgörande»Sverigedemokraterna vill säkerställa långsiktig finansiering av försvaret om minst två procent av BNP inom en tioårsperiod.« (valmanifest 2022 ↗)
- långsiktig försvarsfinansiering»Garantera den långsiktiga finansieringen av ett starkt försvar« (valmanifest 2022 ↗)
- återupprättat totalförsvar»Återupprätta ett totalförsvar som är rustat för krig« (valmanifest 2022 ↗)
- transparens och ansvarsutkrävande»Tjänstemannaansvar ska införas och åtgärder ska genomföras för att öka transparensen och möjligheten att utkräva politiskt ansvarsutkrävande.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:KU42)
- Betänkandets fulltext (HD01KU42)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Framställning 2025/26:RS5 — Den parlamentariska processen med ledamoten i fokus
- Motion 2025/26:4118 — med anledning av prop. 2025/26:100 2026 års ekonomiska vårproposition av Daniel Helldén m.fl. (MP)
- Proposition 2025/26:100 — 2026 års ekonomiska vårproposition
Källa: Sveriges riksdag