2026-06-092025/26:UbU25 · p.4UbUUtbildning
Konsekvenser för lärarbristen
Risken för ökad lärarbrist vid reglering av undervisningstiden
Vad som står på spel: Om regleringen av undervisningstiden genomförs utan tillräcklig finansiering eller anpassning riskerar det att leda till större barngrupper och fler obehöriga lärare, med särskilt stor påverkan på landsbygd och glesbygd där det redan i dag är svårt att rekrytera behöriga lärare.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om riksdagen ska rikta ett tillkännagivande till regeringen om riskerna för ökad lärarbrist vid genomförandet av den reglerade undervisningstiden, eller om motionen om detta ska avslås.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet står bakom regeringens förslag om reglerad undervisningstid och konstaterar att regeringen avser att avsätta så mycket medel som utredningen beräknat att reformen kostar - omkring 1,3 miljarder kronor 2027 och 2,6 miljarder kronor årligen från 2028, fördelat via det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Utskottet avstyrker därför motionen om ett särskilt tillkännagivande om lärarbristen.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 3 (S, C, MP)
Reservationen (S, C, MP) varnar för att regeringen bär ett tungt ansvar för att reformen genomförs ansvarsfullt, eftersom det är oklart hur regeringen kommer att tillämpa de föreslagna tidsintervallen och vilken effekt andra reformer får på lärares undervisningstid. Om genomförandet brister riskerar det att leda till större barngrupper och en högre andel obehöriga lärare, med särskilt stora risker på landsbygden och i glesbygd. Reservanterna vill därför se särskilda satsningar för att öka andelen behöriga lärare i hela landet.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 3 från S, C, MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Ja 20/0/0/1 | avviker från planen | säkerhet: hög | härlett |
| S | Nej | Nej 0/106/0/0 | följer planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
| MP | Nej | Nej 0/18/0/0 | följer planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
| C | Nej | Nej 0/23/0/1 | följer planen | säkerhet: hög | berörs ej |
| L | Nej | Ja 16/0/0/0 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| KD | Nej | Ja 18/0/0/1 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| M | Nej | Ja 65/0/0/1 | avviker från planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| SD | Nej | Ja 68/0/0/2 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur lärare och förskollärare ska få förutsättningar att fokusera på huvuduppdraget, det vill säga undervisningen. Förslaget innebär bland annat en lagändring som tydliggör att lärares och förskollärares undervisningsuppdrag också inkluderar planering och uppföljning. Även omfattningen av tiden för de olika delarna ska kunna regleras genom föreskrifter. Regeringen föreslår även att information till vårdnadshavare ska ges vid tillfällen som skolpersonalen bestämmer och att utvecklingssamtal ska äga rum minst en gång per år, i stället för en gång per termin. Det förtydligas även att all personal ska vara skyldig att aktivt uppmärksamma och motverka kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier och se till att sådana händelser hanteras. Lagändringarna om kränkande behandling börjar gälla den 1 augusti 2026 och ändringarna om undervisningsuppdraget den 1 juli 2027. Övriga ändringar börjar gälla den 1 juli 2028.
Motförslag
- Motförslaget vill att regeringen samarbetar med arbetsmarknadens parter vid utformningen av reformen för lärarnas arbetsvillkor. (S, C, MP) — Reservation 3
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen vill se fler lärare och slår fast att rätten till likvärdig utbildning gäller oavsett om man bor i ett miljonprogramsområde eller på landsbygden, vilket bär kravet på särskilda satsningar för att öka andelen behöriga lärare i hela landet.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen vill se fler lärare och slår fast att rätten till likvärdig utbildning gäller oavsett om man bor i ett miljonprogramsområde eller på landsbygden, vilket bär kravet på särskilda satsningar för att öka andelen behöriga lärare i hela landet. Planen menar också att skolan behöver mer resurser efter årtionden av nedskärningar, vilket direkt bemöter utskottets bedömning att avsatta medel via utjämningssystemet räcker.
- fler behöriga lärareavgörande»Vänsterpartiet vill se fler lärare, tidigare insatser för barn som har det kämpigt och förbättrad tillgång till lärande genom hela livet.« (valmanifest 2022 ↗)
- likvärdig skola i hela landet»Det ska inte spela någon roll om du bor i ett miljonprogramsområde eller på landsbygden, rätten till likvärdig utbildning och bildning är grundläggande.« (valmanifest 2022 ↗)
- mer resurser till skolan»Skolan måste också tillföras mer resurser, det är bara så vi kan skapa en skola som kan möta barn utifrån deras olikheter och skiftande behov.« (valmanifest 2022 ↗)
- underfinansierad välfärd»De massiva skattesänkningar som genomförts av högerpartier och socialdemokrater under många år har resulterat i att det nu finns 350 miljarder mindre per år till välfärden än 1990.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen lägger ansvaret för kompetensförsörjningen på staten och kräver god kompetensförsörjning inom skolan samt likvärdiga förutsättningar i hela Sverige.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen lägger ansvaret för kompetensförsörjningen på staten och kräver god kompetensförsörjning inom skolan samt likvärdiga förutsättningar i hela Sverige. Särskilda satsningar för att öka andelen behöriga lärare, inte minst på landsbygden, är därmed just vad planen begär. Att reformen annars riskerar större barngrupper och fler obehöriga lärare talar åt samma håll.
- statligt ansvar för kompetensförsörjningavgörande»Staten har ett ansvar för att säkra kompetensförsörjningen, inte minst i välfärden.« (valmanifest 2022 ↗)
- lärarförsörjning»God kompetensförsörjning inom skola, vård och omsorg.« (partiprogram ↗)
- likvärdighet i hela landet»Större statligt ansvar för likvärdiga förutsättningar i hela Sverige.« (partiprogram ↗)
- resurser till utsatta skolor»De mest utsatta skolorna och förskolorna måste få mer resurser.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen åtar sig att göra läraryrket attraktivt genom höjda löner och god arbetsmiljö och att utbildningen ska vara god och likvärdig i hela landet.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen åtar sig att göra läraryrket attraktivt genom höjda löner och god arbetsmiljö och att utbildningen ska vara god och likvärdig i hela landet. Motförslaget varnar för större barngrupper och fler obehöriga lärare, särskilt i gles- och landsbygd, och efterlyser satsningar för fler behöriga lärare i hela landet - vilket är samma åtagande. Planen vill dessutom se mindre barngrupper och mer personal.
- attraktivt läraryrkeavgörande»göra det attraktivt att vara lärare genom att säkra höjda löner och en god arbetsmiljö i skolan.« (valmanifest 2022 ↗)
- likvärdig utbildning i hela landet»En god och likvärdig utbildning, tillgänglig i hela landet och i alla typer av bostadsområden, är en grundbult i ett demokratiskt, fritt och hållbart samhälle.« (partiprogram ↗)
- mindre barngrupper»satsa på mindre barngrupper och mer personal i förskolan.« (valmanifest 2022 ↗)
- stabila villkor i välfärdsyrken»Särskilt välfärdsyrken behöver erkännas för sin avgörande betydelse och erbjuda stabila villkor som gör det möjligt att både växa i yrket och stanna kvar över tid.« (partiprogram ↗)
Valmanifestet åtar sig uttryckligen att rekrytera fler behöriga lärare i hela landet genom fler vägar in i läraryrket och studiemedelsavskrivning, och att små skolor och förskolor på landsbygden ska ges förutsättningar att fortsätta.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet åtar sig uttryckligen att rekrytera fler behöriga lärare i hela landet genom fler vägar in i läraryrket och studiemedelsavskrivning, och att små skolor och förskolor på landsbygden ska ges förutsättningar att fortsätta. Motförslagets krav på särskilda satsningar för fler behöriga lärare, särskilt i gles- och landsbygd, är därmed samma åtagande. Planen vill dessutom rikta karriärtjänster till skolor med låga resultat.
- fler behöriga lärare i hela landetavgörande»Med hjälp av fler vägar in i läraryrket och studiemedelsavskrivning kan vi rekrytera fler behöriga lärare i hela landet.« (valmanifest 2022 ↗)
- skolor på landsbygden»Det fria skolvalet ska värnas och små skolor och förskolor på landsbygden ges förutsättningar att fortsätta sin verksamhet.« (valmanifest 2022 ↗)
- karriärtjänster i svaga skolor»Vi vill bland annat genomföra en spetssatsning på karriärtjänster för dem som jobbar på skolor med låga resultat.« (valmanifest 2022 ↗)
- likvärdig skola i hela landet»Bra förskolor, skolor och fritidshem ska finnas i hela landet.« (partiprogram ↗)
Planen slår fast att varje elev har rätt till likvärdiga förutsättningar oavsett var eleven bor och vill säkra detta genom en statlig skolpeng.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast att varje elev har rätt till likvärdiga förutsättningar oavsett var eleven bor och vill säkra detta genom en statlig skolpeng. Den binder sig också vid en storsatsning på lärarförsörjningen och vid att göra det mer attraktivt för lärare att söka sig till skolor med tuffa förutsättningar. Motförslagets krav på särskilda satsningar för fler behöriga lärare i hela landet ligger därmed i linje med planen.
- likvärdig skola i hela landetavgörande»Varje elev har rätt till likvärdiga förutsättningar, oavsett var eleven bor.« (partiprogram ↗)
- satsning på behöriga lärare»Därför vill vi se högre krav för att komma in på lärarutbildningen, högre krav på lärarutbildningen och se en bättre arbetsmiljö för lärare ute på landets skolor.« (valmanifest 2022 ↗)
- attrahera lärare dit behoven är störst»Det behöver därför bli mer attraktivt för lärare att söka sig till sådana skolor, till exempel genom bättre löne- eller anställningsvillkor.« (partiprogram ↗)
- statlig skolpeng för likvärdighet»I ett första steg kommer vi att införa en statlig skolpeng som ger likvärdiga villkor i hela landet och ha statliga skolakuter som kan ta över de skolor som inte fungerar.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver att hela Sverige ska fungera och att alla oavsett bostadsort får del av samhällets grundläggande sociala rättigheter, med ett kommunalt utjämningssystem som ska jämna ut skillnader i skattekraft och geografiska avstånd.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att hela Sverige ska fungera och att alla oavsett bostadsort får del av samhällets grundläggande sociala rättigheter, med ett kommunalt utjämningssystem som ska jämna ut skillnader i skattekraft och geografiska avstånd. En reform som riskerar större barngrupper och fler obehöriga lärare i glesbygd står i strid med det, vilket bär motförslagets krav på särskilda satsningar för behöriga lärare i hela landet.
- hela landet ska fungeraavgörande»Hela Sverige ska fungera och det ska gå att bo och verka även utanför de stora städerna.« (valmanifest 2022 ↗)
- likvärdighet oavsett bostadsort»Alla människor ska oavsett bostadsort kunna få del av samhällets grundläggande sociala rättigheter« (partiprogram ↗)
- utjämning mellan kommuner»Systemet för kommunal utjämning ska vara statligt och så utformat att konsekvenserna av skillnader i skattekraft, befolkningsstruktur, geografiska avstånd, klimat och sociala omständigheter utjämnas.« (partiprogram ↗)
- skolans stödansvar»Skolan har ett ansvar för att eleverna får det stöd och den stimulans som motsvarar deras behov.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vill själv utöka undervisningstiden och binder sig vid en nationell samordning av utbildningsplatser för att lösa kompetensförsörjningen, samt vid fler lärare.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen vill själv utöka undervisningstiden och binder sig vid en nationell samordning av utbildningsplatser för att lösa kompetensförsörjningen, samt vid fler lärare. En reform av undervisningstiden som leder till fler obehöriga lärare skulle underminera det åtagandet. Planen slår också fast att hela Sverige måste fungera, vilket stöder kravet på insatser även i gles- och landsbygd.
- nationell samordning av utbildningsplatseravgörande»Få på plats en nationell samordning över samhällets behov av antalet utbildningsplatser för att förbättra kompetensförsörjningen« (valmanifest 2022 ↗)
- utökad undervisningstid»Utöka undervisningstiden med en timme om dagen i lågstadiet« (valmanifest 2022 ↗)
- fler lärare»Där dina skattepengar används till fler lärare och poliser i stället för att hamna i fickorna på kriminella.« (valmanifest 2022 ↗)
- hela landet ska fungera»Men ska det gå att bo och verka i hela Sverige måste också hela Sverige fungera.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver att läraryrket stärks med avlastning och bättre villkor, att en maxgräns för antalet barn per vuxen upprättas och att politiken bedrivs för hela Sverige.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att läraryrket stärks med avlastning och bättre villkor, att en maxgräns för antalet barn per vuxen upprättas och att politiken bedrivs för hela Sverige. Motförslagets varning för större barngrupper och fler obehöriga lärare, särskilt i gles- och landsbygd, och kravet på särskilda satsningar för fler behöriga lärare svarar mot dessa åtaganden. Planen stöder därför motförslagets sak.
- stärkt läraryrkeavgörande»Läraryrket ska stärkas med ändamålsenliga pedagogiska verktyg, avlastning och bättre villkor.« (valmanifest 2022 ↗)
- maxgräns per vuxen»Upprätta en maxgräns för antalet barn per vuxen« (valmanifest 2022 ↗)
- politik för hela landet»Bedriva en politik för hela Sverige« (valmanifest 2022 ↗)
- kommunal finansieringsprincip»kostnadsdrivande åtaganden för kommunerna utan att fullt ut kompensera dem för« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:UbU25)
- Betänkandets fulltext (HD01UbU25)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:4023 — med anledning av prop. 2025/26:196 Tid för undervisningsuppdraget av Anders Ygeman m.fl. (S)
- Motion 2025/26:4033 — med anledning av prop. 2025/26:196 Tid för undervisningsuppdraget av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C)
- Motion 2025/26:4066 — med anledning av prop. 2025/26:196 Tid för undervisningsuppdraget av Camilla Hansén m.fl. (MP)
- Proposition 2025/26:196 — Tid för undervisningsuppdraget
Källa: Sveriges riksdag