2026-02-172025/26:JuU17 · p.9JuURättsväsende
Kartläggning av säkerhetsrisker kopplade till rättsväsendets lokalförsörjning
Vad som står på spel: Domstolar, anstalter och andra rättsvårdande myndigheter hyr i vissa fall lokaler av privata fastighetsägare, och det finns exempel på att samhällsviktiga fastigheter ägts av bolag med kopplingar till grov brottslighet. Frågan gäller om riksdagen och allmänheten bör få full insyn i vem som äger dessa lokaler, för att minska risken för att kriminella aktörer får inflytande över säkerhetskänslig verksamhet.
Vad omröstningen gäller
Motionen krävde att regeringen tillsätter en utredning som kartlägger hur stor andel av rättsväsendets lokaler som ägs av privata fastighetsbolag och hur många av dessa som har kopplingar till grov brottslighet, medan utskottet ansåg att det redan pågående lagstiftningsarbetet på området gjorde ytterligare initiativ obehövligt.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet avstyrker motionen och konstaterar att frågan om säkerhetsrisker kopplade till myndigheters lokalförsörjning redan har uppmärksammats av regeringen och att ett lagstiftningsarbete på området pågår, med utgångspunkten att kriminella varken ska ha inflytande över eller tjäna pengar på offentlig verksamhet. Utskottet ser därför inte skäl att ta ytterligare initiativ i frågan.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 3 (V)
Reservanten (V) vill att regeringen tillsätter en utredning som kartlägger hur stor andel av rättsväsendets fastigheter som ägs av privata bolag och hur många av dessa som har kopplingar till grov brottslighet, eftersom det inte är lämpligt att samhällsviktiga fastigheter står utanför demokratisk kontroll och riskerar att säljas vidare till oseriösa eller kriminella ägare.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 3 från V.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/19/0/3 | följer planen | säkerhet: hög | härlett |
| S | Nej | Ja 92/0/0/14 | avviker från planen | säkerhet: hög | härlett |
| MP | Nej | Ja 16/0/0/2 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| C | Nej | Ja 21/0/0/3 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| L | Nej | Ja 14/0/0/2 | avviker från planen | säkerhet: låg | härlett |
| KD | Nej | Ja 17/0/0/2 | avviker från planen | säkerhet: låg | härlett |
| M | Nej | Ja 59/0/0/9 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| SD | Nej | Ja 62/0/0/9 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motion 2025/26:2788 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till 51 förslag om processrättsliga frågor. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om hemliga tvångsmedel, delgivning och kartläggning av säkerhetsrisker kopplade till rättsväsendets lokalförsörjning. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp och till tidigare riksdagsbeslut.
Motförslag
- Motförslaget vill tillsätta en utredning för att kartlägga vilken andel av rättsväsendets fastigheter som ägs av privata bolag och hur många som har kopplingar till grov brottslighet. (V) — Reservation 3
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planens avgörande åtagande är att ta tillbaka samhällsviktig verksamhet och infrastruktur som privatiserats och att staten ska öka sin kontroll över infrastruktur.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planens avgörande åtagande är att ta tillbaka samhällsviktig verksamhet och infrastruktur som privatiserats och att staten ska öka sin kontroll över infrastruktur. Motförslagets krav på en kartläggning av privat ägande av rättsväsendets fastigheter och kopplingar till grov brottslighet ligger direkt i den linjen, särskilt som planen konstaterar att privatiseringar öppnat för kriminella att sko sig på skattemedel. Planen vill också ha större samhällelig insyn i företag.
- återta privatiserad infrastrukturavgörande»Det är hög tid att agera och ta tillbaka den samhällsviktiga verksamhet och infrastruktur som har privatiserats.« (valmanifest 2022 ↗)
- kriminella i ägarstrukturer»Privatiseringarna av välfärden öppnar upp för kriminella att sko sig på skattemedel.« (valmanifest 2022 ↗)
- statlig kontroll över infrastruktur»Staten måste öka sin kontroll över infrastruktur och resurser som behövs för att genomföra klimatomställningen.« (valmanifest 2022 ↗)
- större samhällelig insyn»Vi vill gå mot en större samhällelig insyn« (partiprogram ↗)
Partiprogrammet kräver demokratisk kontroll över välfärden och samhällsviktiga funktioner och varnar uttryckligen för att samhällsfunktioner överlåts till privata marknadsaktörer som i värsta fall kontrolleras av främmande makt.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet kräver demokratisk kontroll över välfärden och samhällsviktiga funktioner och varnar uttryckligen för att samhällsfunktioner överlåts till privata marknadsaktörer som i värsta fall kontrolleras av främmande makt. Rättsväsendets lokaler är en sådan samhällsviktig funktion. En kartläggning av privat ägande och kopplingar till grov brottslighet är ett direkt uttryck för planens krav på kontroll och på kraftfullt bekämpande av organiserad kriminalitet.
- kontroll över samhällsviktiga funktioneravgörande»Demokratisk kontroll över välfärden och samhällsviktiga funktioner.« (partiprogram ↗)
- risker med privat ägande»privata marknadsaktörer, som i värsta fall kontrolleras av främmande makt.« (partiprogram ↗)
- bekämpa organiserad brottslighet»Kraftfullt bekämpande av organiserad kriminell verksamhet.« (partiprogram ↗)
- robusthet i samhällets funktioner»Stark infrastruktur för stärkt beredskap.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vill strypa den organiserade brottslighetens ekonomi och slå till mot dess företag från flera håll genom stärkt myndighetssamverkan.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen vill strypa den organiserade brottslighetens ekonomi och slå till mot dess företag från flera håll genom stärkt myndighetssamverkan. Att kartlägga vilka av rättsväsendets fastigheter som ägs av bolag med kopplingar till grov brottslighet är ett direkt uttryck för det åtagandet. Planen slår också fast att arbetet mot den kriminella ekonomin ska stärkas och att brottsvinster ska tas ifrån gängen.
- stoppa gängens finansieringavgörande»stoppa finansieringen av de kriminella gängen genom att stärka myndighetssamverkan« (valmanifest 2022 ↗)
- bekämpa den kriminella ekonomin»Vi vill också stärka arbetet mot den kriminella ekonomin. Brottsvinster ska beslagtas« (partiprogram ↗)
- olönsamt att vara kriminell»Det ska vara dyrt, jobbigt och svårt att vara kriminell.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestet kräver uttryckligen att en utredning om gängens inkomster och hur dessa kan strypas genomförs.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Valmanifestet kräver uttryckligen att en utredning om gängens inkomster och hur dessa kan strypas genomförs. Motförslagets kartläggning av vem som äger rättsväsendets fastigheter och vilka kopplingar till grov brottslighet som finns är just en sådan åtgärd för att strypa kriminella intäkter. Planens krav på antikorruptionsmyndighet och skärpta korruptionsregler pekar åt samma håll.
- utred och strypa gängens inkomsteravgörande»Dessutom bör en utredning om gängens inkomster och hur dessa kan strypas genomföras.« (valmanifest 2022 ↗)
- inga eftergifter för gängen»Samhället ska inte vika sig för gängen.« (valmanifest 2022 ↗)
- motverka korruption i det offentliga»Sverige ska bli ännu mer transparent. Vi vill inrätta en antikorruptionsmyndighet, skärpa regler mot korruption och införa ett lobbyregister.« (valmanifest 2022 ↗)
- stärkt samhällsberedskap»Även det civila försvaret är livsviktigt. Vi måste rusta civilförsvaret och samhällets beredskap inför krig och kris.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen ser odemokratiska aktörers förvärv av strategiska tillgångar som en säkerhetsfråga och slår fast att rättsstaten ska stärkas och att inga skattemedel ska gå till verksamheter som motarbetar grundläggande demokratiska värderingar.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen ser odemokratiska aktörers förvärv av strategiska tillgångar som en säkerhetsfråga och slår fast att rättsstaten ska stärkas och att inga skattemedel ska gå till verksamheter som motarbetar grundläggande demokratiska värderingar. En kartläggning av vilka av rättsväsendets fastigheter som ägs av bolag med kopplingar till grov brottslighet svarar mot detta. Planens allmänna hållning är dock att privat ägande i sig är önskvärt, så stödet gäller kartläggningen och inte ett förstatligande.
- strategiska tillgångar är säkerhetsfrågaavgörande»Den utveckling där odemokratiska eller rentav totalitära stater förvärvar strategiska tillgångar i demokratiska länder, till exempel hamnar, elnät eller liknande, måste ses i ett säkerhetspolitiskt perspektiv.« (partiprogram ↗)
- inga skattemedel till kriminella»Inga skattemedel ska gå till verksamheter som vill förändra det demokratiska samhället med våld eller på annat sätt motarbetar grundläggande demokratiska värderingar.« (partiprogram ↗)
- stärkt rättsstat»Rättsstaten ska stärkas. Sverige ska vara ett tryggt land att leva i.« (partiprogram ↗)
- restriktivt offentligt ägande»Det offentliga ska endast driva affärsverksamhet om det finns ett starkt samhällsintresse.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestet kräver ett utbyggt rättsväsende med domstolar på fler platser i landet och att kriminellas tillgångar beslagtas, och partiprogrammet bygger tilltron till rättssamhället på att brottsbekämpningen är effektiv.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet kräver ett utbyggt rättsväsende med domstolar på fler platser i landet och att kriminellas tillgångar beslagtas, och partiprogrammet bygger tilltron till rättssamhället på att brottsbekämpningen är effektiv. Att kartlägga hur stor del av rättsväsendets fastigheter som ägs av privata bolag med kopplingar till grov brottslighet är en förutsättning för att kriminella inte ska tjäna pengar på eller få inflytande över rättsväsendet. Kravet stöds, men planen behandlar inte lokalförsörjning direkt.
- utbyggt rättsväsendeavgörande»Hela rättsväsendet behöver byggas ut. Fler poliser kräver fler åklagare, domstolar på fler platser i landet och en kraftigt utbyggd kriminalvård.« (valmanifest 2022 ↗)
- frånta kriminella deras tillgångar»Beslagta kriminellas statussymboler och bekämpa på så sätt negativa förebilder som rekryterar unga in i gängkriminalitet.« (valmanifest 2022 ↗)
- tilltro till rättssamhället»Tilltron till rättssamhället bygger på att människorna kan förlita sig på att en effektiv brottsbekämpning och en fri och oberoende rättskipning ger trygghet för personlig integritet och egendom.« (partiprogram ↗)
- oberoende domstolar»Domstolarna ska stå fria och oberoende från statsmakterna och handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen använder genomgående kartläggning som verktyg mot kriminell infiltration och åtar sig bland annat att ge Brå i uppdrag att kartlägga de kriminella klanerna.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen använder genomgående kartläggning som verktyg mot kriminell infiltration och åtar sig bland annat att ge Brå i uppdrag att kartlägga de kriminella klanerna. Den vill också att staten stöttar säkerhetskänslig verksamhet mot angrepp och att gängens pengar och tillgångar tas ifrån dem. Att kartlägga vem som äger rättsväsendets lokaler och om ägandet har kopplingar till grov brottslighet ligger direkt i linje med dessa åtaganden.
- kartlägga kriminella struktureravgörande»Ge Brå i uppdrag att kartlägga de kriminella klaner som är aktiva i Sverige idag« (valmanifest 2022 ↗)
- skydd av säkerhetskänslig verksamhet»Ge företag som är engagerade i säkerhetskänslig verksamhet bättre stöd från staten att kunna möta cyberattacker, spionage och stöldförsök från främmande makt« (valmanifest 2022 ↗)
- ta gängens pengar»Ta gängens pengar och införa en omvänd bevisbörda för att kunna beslagta gängmedlemmarnas lyxprylar« (valmanifest 2022 ↗)
- stärkt säkerhetsskydd»Stärka Säkerhetspolisen för att öka deras förmåga att skydda den liberala demokratin och landets alla medborgare« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen slår fast att klaner och organiserad brottslighet som infiltrerar samhällsorgan är ett växande hot mot den demokratiska modellen och att klanernas makt inom det offentliga ska motverkas.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att klaner och organiserad brottslighet som infiltrerar samhällsorgan är ett växande hot mot den demokratiska modellen och att klanernas makt inom det offentliga ska motverkas. Den anser också att centrala samhällsfunktioner som rättsväsendet bör stå under statlig kontroll. Att kartlägga vem som äger rättsväsendets lokaler och om ägarna har kopplingar till grov brottslighet är en direkt tillämpning av dessa åtaganden. Därför stöder planen motförslagets krav.
- motverka kriminell infiltrationavgörande»Att klaner, organiserad brottslighet och islamister infiltrerar samhällsorgan är ett växande hot mot den demokratiska modellen.« (valmanifest 2022 ↗)
- bryta klanernas makt»Motverka klanernas makt, både inom det offentliga och inom civilsamhället« (valmanifest 2022 ↗)
- statlig kontroll över samhällsfunktioner»försvar och väsentliga delar av vår infrastruktur bör stå under statlig kontroll« (partiprogram ↗)
- verktyg mot gängen»Ge rättsväsendet resurser och verktyg för att bekämpa gängen« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:JuU17)
- Betänkandets fulltext (HD01JuU17)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:120 — Rättegångskostnader vid vinst i domstol av Angelica Lundberg (SD)
- Motion 2025/26:1287 — Höjt krav på utbildning för nämndemän av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
- Motion 2025/26:1398 — Ta del av egna uppgifter av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
- Motion 2025/26:1400 — Dold egendomsbevakning av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
- Motion 2025/26:144 — Rättshjälp vid tvist gentemot det allmänna av Per Söderlund och Eric Palmqvist (båda SD)
- Motion 2025/26:1479 — Förundersökningssekretessen av Eva Lindh m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1508 — Märkning av åtelkameror och fällor med jägar-id av Erik Ottoson (M)
- Motion 2025/26:1513 — Stärkt rättssamhälle och äganderätt av Mats Green och Susanne Nordström (båda M)
- Motion 2025/26:1548 — Politiskt tillsatta nämndemän av Alireza Akhondi (C)
- Motion 2025/26:1559 — Anonyma ansökningar för domare vid rekrytering av Cecilia Engström (KD)
- Motion 2025/26:1706 — Förenklade delgivningsregler av Staffan Eklöf (SD)
- Motion 2025/26:1771 — Systemet med offentliga försvarare av Boriana Åberg (M)
- Motion 2025/26:2060 — En rättssäker digital offentlighet av Anders Ådahl (C)
- Motion 2025/26:24 — Straffreduktion för kronvittnen som lämnar landet av Josef Fransson (SD)
- Motion 2025/26:2410 — Stärkt skydd för nämndemän i domstolsväsendet av Pia Trollehjelm (SD)
- Motion 2025/26:2414 — Avtjänande av straff i hemlandet för utländska medborgare som vistas i Sverige utan tillstånd av Pia Trollehjelm (SD)
- Motion 2025/26:2415 — Rättssäkerhet och kostnadsansvar för utländska medborgare i svenska domstolar av Pia Trollehjelm (SD)
- Motion 2025/26:2546 — Domstolars placering i statligt ägda fastigheter av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
- Motion 2025/26:2700 — Ett modernt och adekvat nämndemannasystem av Niklas Karlsson (S)
- Motion 2025/26:2778 — En funktionsrättspolitik för trygghet och delaktighet av Nadja Awad m.fl. (V)
Källa: Sveriges riksdag