2026-04-162025/26:TU15 · p.18TUTransport och infrastruktur

Färdtjänst

Rättighetsperspektiv och nationell samordning av färdtjänsten

Vad som står på spel: Beslutet rör personer med funktionsnedsättning vars möjlighet att delta i samhällslivet ofta beror på tillgång till färdtjänst, och hur stora skillnader det ska få finnas mellan kommuners tillämpning av rätten till färdtjänst.

Vad omröstningen gäller

Frågan gäller om riksdagen redan nu bör ge till känna att en ny färdtjänstlag med tydligare rättighetsperspektiv och nationell samordning behövs, eller om det räcker att avvakta en pågående myndighetsutredning om tillämpningsskillnader mellan kommuner.

Ja Ja — utskottets förslag

Utskottet betonar att färdtjänst är en demokratifråga men att ansvaret i grunden ligger hos kommuner och regionala kollektivtrafikmyndigheter inom en ramlag, noterar att regeringen gett Transportstyrelsen i uppdrag att kartlägga skillnader i tillämpningen, och avstyrker därmed motionerna i väntan på det resultatet.

Nej Nej — reservationerna

Reservation 39 (V)

Reservanten vill stärka samordningen och kvaliteten för färdtjänst och riksfärdtjänst genom en ny lag med tydligare rättighetsperspektiv, med hänvisning till att endast en del av dem som behöver färdtjänst i praktiken beviljas den, att idrottsutrustning inte alltid får tas med och att rätten till riksresor bör säkerställas.

Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.

VSMPCLKDMSD
JaNejAvstårFrånvarande

Vad betyder rösterna här?

Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).

Nej Stöd för motförslaget: reservation 39 från V.

Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.

Beslutet hade stått sig

Uttryckliga åtaganden som gick emot rösten: KDKristdemokraterna

Ja 233–20Ja 217–36

Motfaktiskt: partierna ovan flyttas till den ståndpunkt deras egna dokument uttryckligen pekar mot, med hela sin närvarande grupp. Övriga partier behåller sina verkliga siffror, inklusive avvikare och frånvaro.

Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade

För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.

PlanRöstSäkerhetEvidens
Vegen reservationNejNej 0/18/0/4följer planensäkerhet: medelhärlett
SNejJa 87/0/1/18avviker från planensäkerhet: medelberörs ej
MPNejAvstår 0/0/15/3avviker från planensäkerhet: medelhärlett
CNejAvstår 0/0/18/6avviker från planensäkerhet: låghärlett
LNejJa 13/0/0/3avviker från planensäkerhet: medelhärlett
KDNejJa 16/0/0/3avviker från planenmot eget programsäkerhet: höguttryckligt
MJaJa 53/0/0/13följer planensäkerhet: låghärlett
SDNejJa 59/0/0/11avviker från planensäkerhet: låghärlett

Avvek från partilinjen

SAnnika Strandhäll (S, Stockholms kommun)Avstår — partilinjen: Ja

Ledamöter vars röst skiljer sig från partiets majoritetslinje i voteringen. Markerade med mörk ring i kammarbilden.

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2025/26:538 av Ewa Pihl Krabbe m.fl. (S), 2025/26:643 av Heléne Björklund m.fl. (S), 2025/26:1113 av Anne-Li Sjölund (C), 2025/26:1695 av Staffan Eklöf och Ann-Christine Frohm (båda SD), 2025/26:2756 av Azadeh Rojhan (S), 2025/26:2758 av Azadeh Rojhan (S), 2025/26:2778 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 5, 2025/26:2780 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 66, 2025/26:2820 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkandena 12 och 13, 2025/26:3020 av Kjell-Arne Ottosson (KD), 2025/26:3188 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 77, 2025/26:3367 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 13 och 2025/26:3761 av Malin Danielsson och Helena Gellerman (båda L).

Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag som rör järnvägs- och kollektivtrafikfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om organisering av järnvägsunderhåll, järnvägens signalsystem, banavgifter, nattåg, mål för kollektivtrafiken och färdtjänst. Riksdagen hänvisar bland annat till redan vidtagna åtgärder samt pågående utrednings- och beredningsarbete.

Motförslag

Plan mot verklig röst

Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.

VVänsterpartietNejNejföljer planenhärlett

Planen slår fast att alla ska kunna vara delaktiga i samhället, använda kollektivtrafiken och ha en aktiv fritid, och att alla delar av samhället ska göras tillgängliga.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen slår fast att alla ska kunna vara delaktiga i samhället, använda kollektivtrafiken och ha en aktiv fritid, och att alla delar av samhället ska göras tillgängliga. En lag om särskilda persontransporter med tydligare rättighetsperspektiv är den konkreta tillämpningen när färdtjänsten idag inte når alla som behöver den. Planen kräver också att stödet till den som lever med funktionsnedsättning inte ständigt ifrågasätts.

  • delaktighet och kollektivtrafikavgörande»Alla behöver kunna vara delaktiga i samhället, bli bemötta för den person de är, vara jämställda föräldrar, utbilda sig, ha arbete och försörjning, använda kollektivtrafiken och ha en aktiv fritid.« (partiprogram ↗)
  • tillgängligt samhälle»Vi vill skapa ett mer inkluderande samhälle genom att stärka välfärden och göra alla delar av samhället tillgängliga.« (partiprogram ↗)
  • tryggt stöd utan ifrågasättande»På samma sätt ska du som lever med funktionsnedsättning kunna lita på att du får det stöd du behöver, och på att din rätt att delta i samhället på det sätt du vill inte ständigt ifrågasätts och försvåras.« (valmanifest 2022 ↗)
  • tillgänglig kollektivtrafik»behöver även kollektivtrafiken byggas ut och göras billigare och mer tillgänglig i hela landet« (valmanifest 2022 ↗)
SSocialdemokraternaNejJaavviker från planenberörs ej

Planen kräver att hinder för personer med funktionsnedsättning att delta i samhällslivet undanröjs och att de ska kunna leva sitt liv som andra, med ökade möjligheter att resa i hela landet.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen kräver att hinder för personer med funktionsnedsättning att delta i samhällslivet undanröjs och att de ska kunna leva sitt liv som andra, med ökade möjligheter att resa i hela landet. En ny lag om särskilda persontransporter med tydligare rättighetsperspektiv är ett medel för att göra färdtjänsten likvärdig oavsett kommun. Planen uttalar sig dock inte om färdtjänstlagstiftningens form.

  • undanröjda hinder för delaktighetavgörande»Undanröjda hinder för personer med funktionsnedsättning att delta i samhällslivet.« (partiprogram ↗)
  • leva som andra»Personer med funktionsnedsättning ska kunna leva sitt liv som andra.« (valmanifest 2022 ↗)
  • resmöjligheter i hela landet»Ökade möjligheter för människor att resa kollektivt i hela landet.« (partiprogram ↗)
  • likvärdig service»God service och välfärd till medborgarna oavsett var i landet de bor.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

MPMiljöpartietNejAvståravviker från planenhärlett

Planen slår fast att personer med funktionsnedsättning ska ha tillgång till det offentliga rummet på likvärdiga villkor och vänder sig uttryckligen mot att tillgången skiljer sig mellan kommuner och regioner.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen slår fast att personer med funktionsnedsättning ska ha tillgång till det offentliga rummet på likvärdiga villkor och vänder sig uttryckligen mot att tillgången skiljer sig mellan kommuner och regioner. Färdtjänst och riksfärdtjänst är förutsättningen för den tillgängligheten, och planen vill att stödet ska vara likvärdigt oavsett var man bor. Motförslagets krav på en ny lag med tydligare rättighetsperspektiv och bättre samordning följer därför av planen.

  • likvärdig tillgänglighetavgörande»ha tillgång till det offentliga rummet på likvärdiga villkor« (partiprogram ↗)
  • likvärdighet mellan kommuner»en likvärdig tillgång till rätt hjälpmedel över hela landet.« (partiprogram ↗)
  • stöd oavsett bostadsort»förbättra stödet för personer med funktionsnedsättning och sällsynta diagnoser oavsett var du bor i landet.« (valmanifest 2022 ↗)
  • tillgängliga transporter»Vi vill bygga ut kollektivtrafiken kraftigt, göra den billigare och mer tillgänglig« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

CCenterpartietNejAvståravviker från planenhärlett

Partiprogrammet vill se en rättighetslagstiftning med utkrävbara rättigheter och gör tillgängligheten avgörande för personer med funktionsnedsättning.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Partiprogrammet vill se en rättighetslagstiftning med utkrävbara rättigheter och gör tillgängligheten avgörande för personer med funktionsnedsättning. En ny lag om särskilda persontransporter med tydligare rättighetsperspektiv ligger i linje med det. Samtidigt slår planen fast att rättigheter kan tillgodoses på olika sätt lokalt, vilket drar åt kommunalt självstyre och gör stödet svagt.

  • utkrävbara rättigheteravgörande»Vi vill se en rättighetslagstiftning, ett tydligt samhällskontrakt med utkrävbara rättigheter.« (partiprogram ↗)
  • full tillgänglighet»Tillgängligheten är avgörande för människor med olika funktionsnedsättningar.« (partiprogram ↗)
  • statligt ansvar för stödet»Du som har en funktionsnedsättning ska få det stöd du behöver, och staten ska ta ett större ansvar för att LSS fungerar.« (valmanifest 2022 ↗)
  • lokala lösningar tillåtna»kan tillgodoses på olika sätt beroende på var man bor och vilka möjligheter som finns lokalt« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

LLiberalernaNejJaavviker från planenhärlett

Partiprogrammet slår fast att den offentliga miljön inklusive kollektivtrafiken ska vara tillgänglig och att bristande tillgänglighet ska ses som diskriminering.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Partiprogrammet slår fast att den offentliga miljön inklusive kollektivtrafiken ska vara tillgänglig och att bristande tillgänglighet ska ses som diskriminering. Programmet kräver också likvärdig kvalitet i välfärdstjänster oavsett bostadsort, vilket är just den ojämlikhet motförslaget vill komma åt. En ny lag med tydligare rättighetsperspektiv för färdtjänst ligger därmed i planens riktning, även om lagformen inte behandlas.

  • tillgänglig kollektivtrafikavgörande»Den offentliga miljön, inklusive kollektivtrafiken, ska vara tillgänglig.« (partiprogram ↗)
  • otillgänglighet är diskriminering»Bristande tillgänglighet ska ses som diskriminering.« (partiprogram ↗)
  • likvärdig välfärd oavsett ort»Oavsett bostadsort har individer rätt att få likvärdig kvalitet på vården, omsorgen, socialtjänsten och andra välfärdstjänster.« (partiprogram ↗)
  • självständigt liv»Målet är att funktionsnedsättningen så långt som möjligt inte ska hindra individen från att leva ett självständigt liv och utveckla sina unika förmågor.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

KDKristdemokraternaNejJaavviker från planenuttryckligt

Planen slår fast att det bör finnas en rättighetslag som skapar förutsättningar för goda levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning och att trafiksystemet ska präglas av tillgänglighet så att det kan nyttjas även av personer med funktionsnedsättning.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen slår fast att det bör finnas en rättighetslag som skapar förutsättningar för goda levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning och att trafiksystemet ska präglas av tillgänglighet så att det kan nyttjas även av personer med funktionsnedsättning. En ny lag om särskilda persontransporter med tydligare rättighetsperspektiv är just det instrumentet. Planen anser också att det är befogat att använda lagstiftning för att underlätta situationen för dessa personer.

  • rättighetslag för funktionsnedsattaavgörande»Det bör finnas en rättighetslag som skapar förutsättningar för goda« (partiprogram ↗)
  • tillgängligt trafiksystem»tillgänglighet och säkerhet, så att det även kan nyttjas av barn och personer med« (partiprogram ↗)
  • lagstiftning som verktyg»använda lagstiftningsinstrumentet för att underlätta situationen för personer med« (partiprogram ↗)
  • ökad tillgänglighet»Ett annat viktigt sätt att minska funktionsnedsättningens betydelse är att öka« (partiprogram ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

MModeraternaJaJaföljer planenhärlett

Planen säger ingenting om färdtjänst eller riksfärdtjänst.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen säger ingenting om färdtjänst eller riksfärdtjänst. Närmast liggande princip är att beslut ska fattas på lägsta effektiva nivå och att kommuner och regioner ska kunna välja olika vägar utifrån sina förutsättningar, samt att politiken måste prioritera och välja bort. En ny statlig rättighetslag som styr en kommunal uppgift följer därför inte av planen.

  • beslut på lägsta nivåavgörande»Det politiska systemet ska bygga på att beslut fattas på lägsta« (partiprogram ↗)
  • prioritera kärnuppgifter»Politiken har en viktig uppgift att prioritera och välja bort,« (partiprogram ↗)
  • begränsad stat»En stor stat leder till ett svagare samhälle.« (partiprogram ↗)
SDSverigedemokraternaNejJaavviker från planenhärlett

Planen slår fast att den som möter utmaningar bortom egen kontroll inte ska begränsas i sin tillgång till samhälls- och arbetslivet, och kritiserar det delade huvudmannaskapet mellan stat och kommun för rättsosäkra bedömningar inom stödsystemen.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen slår fast att den som möter utmaningar bortom egen kontroll inte ska begränsas i sin tillgång till samhälls- och arbetslivet, och kritiserar det delade huvudmannaskapet mellan stat och kommun för rättsosäkra bedömningar inom stödsystemen. En tydligare rättighetsreglering av färdtjänsten svarar mot det, liksom mot principen att alla medborgare ska ha likvärdig välfärd och samhällsservice. Färdtjänst behandlas inte uttryckligen i planen, varför ställningstagandet härleds.

  • tillgång till samhällslivetavgörande»Medborgare som på grund av omständigheter bortom egen kontroll möter andra utmaningar i vardagen ska inte begränsas i sin tillgång till samhälls- eller arbetslivet.« (valmanifest 2022 ↗)
  • rättsosäkert delat huvudmannaskap»Det delade huvudmannaskapet mellan kommun och stat har lett till att bedömningarna har uppfattats som väldigt rättsosäkra« (valmanifest 2022 ↗)
  • statligt helhetsansvar»Ha statligt helhetsansvar för personlig assistans« (valmanifest 2022 ↗)
  • likvärdig samhällsservice»medborgare skall ha rätt till en likvärdig välfärd och samhällsservice« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Dela och bädda in

Bädda in som widget (iframe): förhandsgranskaStorlekSpråk

Källor och dokument

Behandlade dokument

Källa: Sveriges riksdag