2026-04-162025/26:TU15 · p.18TUTransport och infrastruktur
Färdtjänst
Rättighetsperspektiv och nationell samordning av färdtjänsten
Vad som står på spel: Beslutet rör personer med funktionsnedsättning vars möjlighet att delta i samhällslivet ofta beror på tillgång till färdtjänst, och hur stora skillnader det ska få finnas mellan kommuners tillämpning av rätten till färdtjänst.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om riksdagen redan nu bör ge till känna att en ny färdtjänstlag med tydligare rättighetsperspektiv och nationell samordning behövs, eller om det räcker att avvakta en pågående myndighetsutredning om tillämpningsskillnader mellan kommuner.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet betonar att färdtjänst är en demokratifråga men att ansvaret i grunden ligger hos kommuner och regionala kollektivtrafikmyndigheter inom en ramlag, noterar att regeringen gett Transportstyrelsen i uppdrag att kartlägga skillnader i tillämpningen, och avstyrker därmed motionerna i väntan på det resultatet.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 39 (V)
Reservanten vill stärka samordningen och kvaliteten för färdtjänst och riksfärdtjänst genom en ny lag med tydligare rättighetsperspektiv, med hänvisning till att endast en del av dem som behöver färdtjänst i praktiken beviljas den, att idrottsutrustning inte alltid får tas med och att rätten till riksresor bör säkerställas.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 39 från V.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Beslutet hade stått sig
Uttryckliga åtaganden som gick emot rösten: KDKristdemokraterna
Ja 233–20Ja 217–36
Motfaktiskt: partierna ovan flyttas till den ståndpunkt deras egna dokument uttryckligen pekar mot, med hela sin närvarande grupp. Övriga partier behåller sina verkliga siffror, inklusive avvikare och frånvaro.
Så hade AI-partierna röstat
För varje parti: vad dess egen plan – valmanifest och partiprogram – talar för i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. AI:n kan bara svara Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/18/0/4 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| S | Nej | Ja 87/0/1/18 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| MP | Nej | Avstår 0/0/15/3 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| C | Nej | Avstår 0/0/18/6 | skiljer | säkerhet: låg | härlett |
| L | Nej | Ja 13/0/0/3 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| KD | Nej | Ja 16/0/0/3 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| M | Ja | Ja 53/0/0/13 | lika | säkerhet: låg | härlett |
| SD | Nej | Ja 59/0/0/11 | skiljer | säkerhet: låg | härlett |
Avvek från partilinjen
| SAnnika Strandhäll (S, Stockholms kommun) | Avstår — partilinjen: Ja |
Ledamöter vars röst skiljer sig från partiets majoritetslinje i voteringen. Markerade med mörk ring i kammarbilden.
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:538 av Ewa Pihl Krabbe m.fl. (S), 2025/26:643 av Heléne Björklund m.fl. (S), 2025/26:1113 av Anne-Li Sjölund (C), 2025/26:1695 av Staffan Eklöf och Ann-Christine Frohm (båda SD), 2025/26:2756 av Azadeh Rojhan (S), 2025/26:2758 av Azadeh Rojhan (S), 2025/26:2778 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 5, 2025/26:2780 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 66, 2025/26:2820 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkandena 12 och 13, 2025/26:3020 av Kjell-Arne Ottosson (KD), 2025/26:3188 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 77, 2025/26:3367 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 13 och 2025/26:3761 av Malin Danielsson och Helena Gellerman (båda L).
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag som rör järnvägs- och kollektivtrafikfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om organisering av järnvägsunderhåll, järnvägens signalsystem, banavgifter, nattåg, mål för kollektivtrafiken och färdtjänst. Riksdagen hänvisar bland annat till redan vidtagna åtgärder samt pågående utrednings- och beredningsarbete.
Motförslag
- Motförslaget vill att staten inrättar en statlig järnvägsorganisation och en haverikommission för järnvägen. (V) — Reservation 39
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen slår fast att alla ska kunna vara delaktiga i samhället, använda kollektivtrafiken och ha en aktiv fritid, och att alla delar av samhället ska göras tillgängliga.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast att alla ska kunna vara delaktiga i samhället, använda kollektivtrafiken och ha en aktiv fritid, och att alla delar av samhället ska göras tillgängliga. En lag om särskilda persontransporter med tydligare rättighetsperspektiv är den konkreta tillämpningen när färdtjänsten idag inte når alla som behöver den. Planen kräver också att stödet till den som lever med funktionsnedsättning inte ständigt ifrågasätts.
- delaktighet och kollektivtrafikavgörande»Alla behöver kunna vara delaktiga i samhället, bli bemötta för den person de är, vara jämställda föräldrar, utbilda sig, ha arbete och försörjning, använda kollektivtrafiken och ha en aktiv fritid.« (partiprogram ↗)
- tillgängligt samhälle»Vi vill skapa ett mer inkluderande samhälle genom att stärka välfärden och göra alla delar av samhället tillgängliga.« (partiprogram ↗)
- tryggt stöd utan ifrågasättande»På samma sätt ska du som lever med funktionsnedsättning kunna lita på att du får det stöd du behöver, och på att din rätt att delta i samhället på det sätt du vill inte ständigt ifrågasätts och försvåras.« (valmanifest 2022 ↗)
- tillgänglig kollektivtrafik»behöver även kollektivtrafiken byggas ut och göras billigare och mer tillgänglig i hela landet« (valmanifest 2022 ↗)
Planen kräver att hinder för personer med funktionsnedsättning att delta i samhällslivet undanröjs och att de ska kunna leva sitt liv som andra, med ökade möjligheter att resa i hela landet.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver att hinder för personer med funktionsnedsättning att delta i samhällslivet undanröjs och att de ska kunna leva sitt liv som andra, med ökade möjligheter att resa i hela landet. En ny lag om särskilda persontransporter med tydligare rättighetsperspektiv är ett medel för att göra färdtjänsten likvärdig oavsett kommun. Planen uttalar sig dock inte om färdtjänstlagstiftningens form.
- undanröjda hinder för delaktighetavgörande»Undanröjda hinder för personer med funktionsnedsättning att delta i samhällslivet.« (partiprogram ↗)
- leva som andra»Personer med funktionsnedsättning ska kunna leva sitt liv som andra.« (valmanifest 2022 ↗)
- resmöjligheter i hela landet»Ökade möjligheter för människor att resa kollektivt i hela landet.« (partiprogram ↗)
- likvärdig service»God service och välfärd till medborgarna oavsett var i landet de bor.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen slår fast att personer med funktionsnedsättning ska ha tillgång till det offentliga rummet på likvärdiga villkor och vänder sig uttryckligen mot att tillgången skiljer sig mellan kommuner och regioner.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast att personer med funktionsnedsättning ska ha tillgång till det offentliga rummet på likvärdiga villkor och vänder sig uttryckligen mot att tillgången skiljer sig mellan kommuner och regioner. Färdtjänst och riksfärdtjänst är förutsättningen för den tillgängligheten, och planen vill att stödet ska vara likvärdigt oavsett var man bor. Motförslagets krav på en ny lag med tydligare rättighetsperspektiv och bättre samordning följer därför av planen.
- likvärdig tillgänglighetavgörande»ha tillgång till det offentliga rummet på likvärdiga villkor« (partiprogram ↗)
- likvärdighet mellan kommuner»en likvärdig tillgång till rätt hjälpmedel över hela landet.« (partiprogram ↗)
- stöd oavsett bostadsort»förbättra stödet för personer med funktionsnedsättning och sällsynta diagnoser oavsett var du bor i landet.« (valmanifest 2022 ↗)
- tillgängliga transporter»Vi vill bygga ut kollektivtrafiken kraftigt, göra den billigare och mer tillgänglig« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Partiprogrammet vill se en rättighetslagstiftning med utkrävbara rättigheter och gör tillgängligheten avgörande för personer med funktionsnedsättning.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet vill se en rättighetslagstiftning med utkrävbara rättigheter och gör tillgängligheten avgörande för personer med funktionsnedsättning. En ny lag om särskilda persontransporter med tydligare rättighetsperspektiv ligger i linje med det. Samtidigt slår planen fast att rättigheter kan tillgodoses på olika sätt lokalt, vilket drar åt kommunalt självstyre och gör stödet svagt.
- utkrävbara rättigheteravgörande»Vi vill se en rättighetslagstiftning, ett tydligt samhällskontrakt med utkrävbara rättigheter.« (partiprogram ↗)
- full tillgänglighet»Tillgängligheten är avgörande för människor med olika funktionsnedsättningar.« (partiprogram ↗)
- statligt ansvar för stödet»Du som har en funktionsnedsättning ska få det stöd du behöver, och staten ska ta ett större ansvar för att LSS fungerar.« (valmanifest 2022 ↗)
- lokala lösningar tillåtna»kan tillgodoses på olika sätt beroende på var man bor och vilka möjligheter som finns lokalt« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Partiprogrammet slår fast att den offentliga miljön inklusive kollektivtrafiken ska vara tillgänglig och att bristande tillgänglighet ska ses som diskriminering.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet slår fast att den offentliga miljön inklusive kollektivtrafiken ska vara tillgänglig och att bristande tillgänglighet ska ses som diskriminering. Programmet kräver också likvärdig kvalitet i välfärdstjänster oavsett bostadsort, vilket är just den ojämlikhet motförslaget vill komma åt. En ny lag med tydligare rättighetsperspektiv för färdtjänst ligger därmed i planens riktning, även om lagformen inte behandlas.
- tillgänglig kollektivtrafikavgörande»Den offentliga miljön, inklusive kollektivtrafiken, ska vara tillgänglig.« (partiprogram ↗)
- otillgänglighet är diskriminering»Bristande tillgänglighet ska ses som diskriminering.« (partiprogram ↗)
- likvärdig välfärd oavsett ort»Oavsett bostadsort har individer rätt att få likvärdig kvalitet på vården, omsorgen, socialtjänsten och andra välfärdstjänster.« (partiprogram ↗)
- självständigt liv»Målet är att funktionsnedsättningen så långt som möjligt inte ska hindra individen från att leva ett självständigt liv och utveckla sina unika förmågor.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen slår fast att det bör finnas en rättighetslag som skapar förutsättningar för goda levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning och att trafiksystemet ska präglas av tillgänglighet så att det kan nyttjas även av personer med funktionsnedsättning.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att det bör finnas en rättighetslag som skapar förutsättningar för goda levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning och att trafiksystemet ska präglas av tillgänglighet så att det kan nyttjas även av personer med funktionsnedsättning. En ny lag om särskilda persontransporter med tydligare rättighetsperspektiv är just det instrumentet. Planen anser också att det är befogat att använda lagstiftning för att underlätta situationen för dessa personer.
- rättighetslag för funktionsnedsattaavgörande»Det bör finnas en rättighetslag som skapar förutsättningar för goda« (partiprogram ↗)
- tillgängligt trafiksystem»tillgänglighet och säkerhet, så att det även kan nyttjas av barn och personer med« (partiprogram ↗)
- lagstiftning som verktyg»använda lagstiftningsinstrumentet för att underlätta situationen för personer med« (partiprogram ↗)
- ökad tillgänglighet»Ett annat viktigt sätt att minska funktionsnedsättningens betydelse är att öka« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen säger ingenting om färdtjänst eller riksfärdtjänst.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen säger ingenting om färdtjänst eller riksfärdtjänst. Närmast liggande princip är att beslut ska fattas på lägsta effektiva nivå och att kommuner och regioner ska kunna välja olika vägar utifrån sina förutsättningar, samt att politiken måste prioritera och välja bort. En ny statlig rättighetslag som styr en kommunal uppgift följer därför inte av planen.
- beslut på lägsta nivåavgörande»Det politiska systemet ska bygga på att beslut fattas på lägsta« (partiprogram ↗)
- prioritera kärnuppgifter»Politiken har en viktig uppgift att prioritera och välja bort,« (partiprogram ↗)
- begränsad stat»En stor stat leder till ett svagare samhälle.« (partiprogram ↗)
Planen slår fast att den som möter utmaningar bortom egen kontroll inte ska begränsas i sin tillgång till samhälls- och arbetslivet, och kritiserar det delade huvudmannaskapet mellan stat och kommun för rättsosäkra bedömningar inom stödsystemen.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att den som möter utmaningar bortom egen kontroll inte ska begränsas i sin tillgång till samhälls- och arbetslivet, och kritiserar det delade huvudmannaskapet mellan stat och kommun för rättsosäkra bedömningar inom stödsystemen. En tydligare rättighetsreglering av färdtjänsten svarar mot det, liksom mot principen att alla medborgare ska ha likvärdig välfärd och samhällsservice. Färdtjänst behandlas inte uttryckligen i planen, varför ställningstagandet härleds.
- tillgång till samhällslivetavgörande»Medborgare som på grund av omständigheter bortom egen kontroll möter andra utmaningar i vardagen ska inte begränsas i sin tillgång till samhälls- eller arbetslivet.« (valmanifest 2022 ↗)
- rättsosäkert delat huvudmannaskap»Det delade huvudmannaskapet mellan kommun och stat har lett till att bedömningarna har uppfattats som väldigt rättsosäkra« (valmanifest 2022 ↗)
- statligt helhetsansvar»Ha statligt helhetsansvar för personlig assistans« (valmanifest 2022 ↗)
- likvärdig samhällsservice»medborgare skall ha rätt till en likvärdig välfärd och samhällsservice« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:TU15)
- Betänkandets fulltext (HD01TU15)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:1050 — Ett hållbart och tillgängligt transportsystem för framtiden av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2025/26:1113 — Samordning av färdtjänst över regiongränser av Anne-Li Sjölund (C)
- Motion 2025/26:1160 — Avgiftsfri kollektivtrafik för alla under 18 år och studenter av Adrian Magnusson m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1202 — Persontågstrafiken i Skåne av Ulrika Heindorff m.fl. (M)
- Motion 2025/26:1244 — Upphandling av trafik av Anna-Caren Sätherberg och Lena Bäckelin (båda S)
- Motion 2025/26:1480 — Spårspring av Eva Lindh (S)
- Motion 2025/26:1644 — Stärkt kommunal rätt att anordna lokal kollektivtrafik av Charlotte Nordström (M)
- Motion 2025/26:1695 — Översyn av färdtjänsten av Staffan Eklöf och Ann-Christine Frohm (båda SD)
- Motion 2025/26:1817 — Punktligheten på järnväg av Peter Hultqvist m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1840 — Rikstäckande kollektivtrafikbiljett av Monica Haider och Robert Olesen (båda S)
- Motion 2025/26:1963 — Kollektivtrafikens ojämna tillgänglighet av Mikael Dahlqvist och Lars Mejern Larsson (båda S)
- Motion 2025/26:2061 — Fler nattågsförbindelser för hela landet och för Sveriges beredskap av Anders Ådahl (C)
- Motion 2025/26:2132 — Spårspring av Jörgen Berglund och Viktor Wärnick (båda M)
- Motion 2025/26:2556 — Kamerabevakning inom offentlig kollektivtrafik av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
- Motion 2025/26:2586 — Utrop på tågstationer av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
- Motion 2025/26:2695 — Nattåg av Mattias Jonsson och Gunilla Carlsson (båda S)
- Motion 2025/26:2756 — Likvärdig färdtjänst av Azadeh Rojhan (S)
- Motion 2025/26:2758 — Längre färdtjänsttillstånd vid varaktiga funktionsnedsättningar av Azadeh Rojhan (S)
- Motion 2025/26:2778 — En funktionsrättspolitik för trygghet och delaktighet av Nadja Awad m.fl. (V)
- Motion 2025/26:2780 — Transporteffektivt och hållbart samhälle av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Källa: Sveriges riksdag